Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt.Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen.

Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt.Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen.

År 2010 infördes en ny lag där de små aktiebolagen inte längre behöver använda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision då verksamheten inte får överstiga två av dessa tre gränsvärden;1 - 3 anställdaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsättningSyftet med studien är att noga undersöka vilka faktorer som är avgörande när små aktiebolag väljer att avskaffa eller behålla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omständigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behålla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyråer. Jag har endast använt mig av primärdata. Mina primärdata är de kvalitativa intervjuerna med bolagsägarna och revisionsbyråerna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. Ungefär 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu ställts inför valet att avstå eller behålla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar aktiebolags val att behålla respektive avstå från revision.  Undersökningen är begränsad till Västerbotten och består av material från årsredovisningar och telefonenkäter.Populationen i denna studie består av småföretag. Småföretag är komplexa och det är många faktorer som påverkar hur tillväxten ser ut i ett litet företag.

Bakgrund och problem: I april i år lämnade det före detta justitierådet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts på uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslås att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rättenundanta mindre bolag från revisionsplikten. Gränsvärdena som föreslås för undantagandetinnebär att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som små och dessa skulledärmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om gränsvärdena blir så somföreslagits. Restaurangbranschen är en bransch där det råder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och då problemen är stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer också att införas år 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även denhar använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Sverige intar en särställning, tillsammans med övriga nordiska länderna, genom att det krävs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag är obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat ämne när det gäller huruvida revisionsplikten i små aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen är att studera revisionens funktioner utifrån revisionspliktens betydelse i små aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssäkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

Syfte: Reglerna angående revisionsplikten för små företag i Sverige är sedan år 2010 förändrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida gränsvärdena i Sverige bör ändras eller inte och därför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt ämne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med revision för små företag. Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som är grundade på tidigare forskning har vi därefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrån vårt empiriska material.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.