Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande Äter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa dÀr detta redan skett. I Sverige har frÄgan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen Àr att fÄnga förvÀntningen hos revisionsbyrÄer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebÀra. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhÀllet i stort.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte Ă€r tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyrĂ„erna har fĂ„tt anpassa sin affĂ€rsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fĂ„tt anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förĂ€ndringar som historisk varit strĂ€ngt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur revisorerna ser pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har anvĂ€nt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, dĂ€r vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer frĂ„n de fem största revisionsbyrĂ„erna i Sverige och Ă€ven kompletterat detta med en dokumentstudie av byrĂ„ernas hemsidor och Ă„rsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi Ă„r 2011 fortfarande omfattar revision, men Ă€r idag Ă€ven mer fokuserat pĂ„ rĂ„dgivning, redovisning, sĂ€lj samt till en större grad Ă€n tidigare Ă„r marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror pĂ„ att klienternas situation har förĂ€ndrats sedan revisionspliktens avskaffande.

I SOU 2008:32 föreslÄs revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader sÄ som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affÀrsorienterad vilket Àr ett mönster som ocksÄ kan utlÀsas hos revisorer i andra lÀnder dÀr revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn revisorers perspektiv beskriva och skapa en förstÄelse för deras omstÀllning till ett mer marknadsorienterat synsÀtt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera pÄ en eventuell omstÀllning i revisorernas tjÀnsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att pÄverkas.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och utifrÄn teorin och debatten i framförallt Sverige, men Àven England och Danmark, analysera och förklara hur smÄföretagen och revisorerna ser pÄ ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras pÄ Mobergs (2003) syn pÄ revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin bestÄr av fem personliga intervjuer; tre med företrÀdare för smÄbolag och tvÄ med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det pĂ„verkats av revisionspliktens avskaffande?NivĂ„: Kandidatuppsats i Ă€mnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha PruekwatcharakunHandledare: Ulla Pettersson Datum: 31 maj 2012Problemformulering: Revision har genomgĂ„tt lagĂ€ndringar under en lĂ„ng tid och kravet pĂ„ kunskap om revision har Ă€ndrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för smĂ„ bolag i Sverige, vilket ökade efterfrĂ„gan pĂ„ redovisningskonsulter. För att ta redan pĂ„ vilka konsekvenser det fört med sig har följande frĂ„gor formulerats:Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning? Har branschorganisationerna SRF och FAR pĂ„verkat kompetenskravet pĂ„ redovisningskonsulterna? Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete Ă€ndrats?Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten pĂ„verkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilka olika förestÀllningar som finns om revisionsplikten för smÄ aktiebolag, hos smÄ aktiebolag samt revisionsbyrÄer utifrÄn de svar vÄra respondenter ger. UtifrÄn dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna fÄ för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs frÀmst genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och smÄföretagare. Ansatsen i undersökningen Àr induktiv.

I denna uppsats har vi med hjÀlp av dÄtida inspektörsberÀttelser studerat vÀxelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man frÄn statligt hÄll Är 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av lÀraren. Vi har Àven studerat vilken instÀllning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund pÄverkade deras Äsikter.Av resultat gÄr det att konstatera att metoden i viss mÄn levde kvar ÀndÄ fram till Är 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för vÀxelundervisning fortfarande anvÀndes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lÀrarkÄren, avsaknad av smÄskolor samt brist pÄ nytt undervisningsmaterial. Enligt den sÄ kallade ramfaktorteorin gÄr det dÀrmed hÀvda att metodens fortlevnad berodde pÄ en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen frÄn centralmaktens sida.Inspektörernas Äsikter om vÀxelundervisningen lÄg i linje med den allmÀnna opinionen vid tidpunkten och nÄgra mönster utifrÄn yrkesbakgrund gÄr inte heller att urskönja. KÀllmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa Äsikter gÀllande vÀxelundervisningsmetoden..

Titel: Redovisningskonsultens förĂ€ndrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen Ă€mnar ta reda pĂ„ vilka förĂ€ndringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssĂ€tt. Uppsatsens primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: FörĂ€ndringarna kommer förmodligen till en början att gĂ„ lĂ„ngsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses Ă€r att redovisningskonsulten kan Ă€ven fĂ„ en mer affĂ€rsrĂ„dgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter dĂ„ möjliga "jĂ€vsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

I april Är 2008 presenterades delbetÀnkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för smÄföretag?. I detta delbetÀnkande föreslÄs att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslÄs börja gÀlla frÄn och med den första juli Är2010. Bakgrunden till delbetÀnkandet Àr EU:s ambition att lÀtta pÄ de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mÄn om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.MÄnga Àr entusiastiska över förslaget men förslaget Àr dock inte uppskattat av alla utandet finns de som Àr kritiska till det sÄsom Skatteverket.VÄrt syfte Àr att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten fÄr pÄ demindre revisionsbyrÄerna samt kartlÀgga hur vÀl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att se hur invĂ„narna i Halmstad reagerade nĂ€r motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka Ă„tgĂ€rder tog man för att hantera alkoholen efterĂ„t och kan man förklara Ă„tgĂ€rderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhĂ€ndertagna för fylleri under övergĂ„ngstiden. Det var nyheten över det frislĂ€ppta starkölet som lockade till inköp. ÅtgĂ€rderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en sÄvÀl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). NÀmnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev dÀrmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fÄtt och kan komma att fÄ för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhÀllet som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills Àr och kan komma att bli pÄ sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkÀtundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter frÄn nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre Är har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och Àn sÄ lÀnge Àr medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig Àr att nationerna har knutits nÀrmare varandra och valt att samarbeta i allt större utstrÀckning.De senaste Ären har organisationer inom det civila samhÀllet utsatts för högre krav gÀllande professionalisering och byrÄkratisering. Vissa krav skulle stÀllts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra Àr mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmÀlningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har ocksÄ behandlat anmÀlningspliktens funktion i praktiken de Är den varit verksam. Metod: I uppsatsen anvÀndes kvalitativ metod med betoning pÄ hermeneutiskt synsÀtt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmÀlningsplikten och debatten kring Àmnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstÄ utvecklingen med anmÀlningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.