Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

In recent years, the right-wing extremist site Avpixlat (?Unveiled?) and the anti-racist blog Inte rasist, men... (?Not a racist, but??, IRM) have established themselves as political actors and platforms for political discussion in Sweden. However, we know very little about them and their impact on democracy.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen.