I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda Avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda Avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha Avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda Avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av Avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda Avlopp.

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av Avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för enskilda Avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många enskilda Avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa.

Rening av Avloppsvatten i småskaliga Avloppsvattenanläggningar utanför tätbebyggda områden är undermåliga. En majoritet av anläggningarna uppfyller idag inte kraven och behöver därför förnyas, bytas ut eller uppgraderas. Arbetet har begränsats till minireningsverk, markbäddar och fosforfällor för enskilda små Avlopp dimensionerade för 5 personer. Utvärdering av de olika åtgärdsalternativen har gjorts med hjälp av multikriterieanalys. Denna metod är samlingsnamnet för ett antal metoder som används vid svåra beslutssituationer för att säkerställa att det bästa beslutet fattas.

Som en del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Rapporten omfattar 7,5 högskolepoäng av hela utbildningens 120 högskolepoäng. Arbetet med att belysa situationen görs med hjälp av GIS-programvara.Rapporten belyser viktig miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av vatten- och Avloppsförsörjningen i Piteå kommun. Ett antal områden med samlad bebyggelse och varierande grad av fritidshus, enskilda eller samfällda VA-lösningar ingår därför i en VAutredning.Denna rapport behandlar dock endast ett område Hemlunda..

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda Avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt Avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda Avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig Avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda Avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda Avlopp.

Den här studien syftar till att göra en miljöstrategisk jämförelse av två olika tekniker för rening av enskilda Avlopp. Detta innebär en jämförelse av såväl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundläggande reningseffektiviteten. Målsättningen är att visa att en rotzon är ett väl så bra alternativ som en markbädd vid rening av enskilda Avlopp. Detta visade sig också stämma. Beträffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvärdiga.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken i Stockholms län. Underlaget till studien kommer från en kvalitativ intervju med tre representanter från Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier.Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister använder sig av egna Avloppslösningar vilket inte är tillåtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad står fast vid att indraget vatten fortsättningsvis inte ska få förekomma trots att ansträngningar gjorts från Skarpnäcks stadsdelsnämnds sida med att utforma bra Avloppslösningar för kolonistugor. Dessa Avloppslösningar arbetades fram under två år genom projektet Möjlighet att anordna Avlopp inom delar av Listuddens koloniområde. Den enda åtgärd som idag tillämpas är att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med näringsläckage från kolonistugor då inte längre skulle vara ett problem.

Undermåliga enskilda Avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga Avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på Avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala Avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 ? 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt Avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga Avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga enskilda Avlopp och förbättra miljön.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matavfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksavfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Sekretessbelagd.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda Avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda Avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda Avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa Avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Sekretessbelagd.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat Avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

This work is a part of the project ?Våtmarker i odlingslandskapet ? uppföljning av miljömålen? (Wetlands in arable land ? following-up of the environmental goals). The main objective with this project is to study nitrogen and phosphorus retention in a constructed wetland by using mass balance calculations. Continuous measurements of nutrients and water flow through the inlet and the outlet of the wetland are made. However, substantial amounts of nitrogen and phosphorus were assumed to reach the wetland with a drain-pipe transporting wastewater from nearby houses (10 persons).

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda Avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde.Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda Avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark.