Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade Avkastningskrav från investerare. Med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR är förknippade med lägre risk och således också lägre Avkastningskrav från investerare. Våra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssätts för sitt CSR-arbete inte har någon påverkan på investerares Avkastningskrav. Dock finner vi att Avkastningskrav på företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frågor värderas högt blir lägre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att beräkna sina räntebaserade Avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken används sofistikerade metoder för att beräkna räntebaserade Avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft på investeringsområdet medan redovisningsbaserade räntabilitetsmått dominerar på verksamhetsområdet. Räntebaserad styrning på produktområdet anses generellt vara irrelevant..

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga Avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på avkastning i Avkastningskraven och hur väl de uppfyller Avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har Avkastningskrav samt hur de är formulerade.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga Avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på avkastning i Avkastningskraven och hur väl de uppfyller Avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har Avkastningskrav samt hur de är formulerade.

Under åren fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att både den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att många svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mängd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen på Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade på ? 40,92 procent.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien.Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags Avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre onoterade bolag.Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken.Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskpremie.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det Avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att Avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas Avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi..

Investerarens arbete inför ett nyförvärv av en fastighet är komplext då många delar ska analyseras och bedömas och då ingen fastighet är den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsättningar och ligger på skilda platser. Inför en investering ska kalkylräntan fastställas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvärv av en fastighet, med hänsyn taget till företagets Avkastningskrav. Risker som kommer att påverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna beräkna lönsamheten på ett potentiellt fastighetsförvärv används investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig något åt och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de värden som används i kalkylen.

Med dagens snabba IT-utveckling och vår ökade konsumtion av IT, ökar också belastningarna på datorhallarna och även belastningen på miljön. För att mäta minskad energiförbrukning i datorhallarna använder man sig utav ett PUE-tal. Genom att bygga om en befintlig datorhall och energieffektivisera den, kommer energikostnaderna att minska. Kan investeringen återbetala sig inom 5 år och klarar investeringen kommunens Avkastningskrav? Hur känslig blir investeringen för olika räntenivåer? Är det ekonomiskt lönsamt att energieffektivisera dagens datorhall?.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, Avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt.

Syftet med denna uppsats har varit att värdera en hotellfastighet utifrån dels ägarens, dels potentiell köpares perspektiv för att se om det skulle löna sig för ägaren att sälja respektive behålla fastigheten. För att göra denna värdering har jag använt mig utav två metoder. Ortprismetoden innebär att man använder information om överlåtelser som skett av jämförelsebara objekt inom de närmast åren. För att vara jämförbart bör objektet vara en fastighet av samma typ, dvs en hotellfastighet, det bör vara beläget på samma eller motsvarande ort, inrymma samma typ av hotellverksamhet osv. Köpeskillingen relateras sedan till olika faktorer varefter ett värde kan sättas på värderingsobjektet.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket får till effekt att befolkningen flyttar från landsbygd till städer. Detta innebär att antalet invånare på mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mängden tomma förvaltningsfastigheter ökar. Hedemorabostäder är exempel på ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker ställer sig till att låna ut pengar till en förvaltningsfastighet på mindre orter och om en högre risk är kopplat till detta. Vi har även undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse då en vakans uppstår i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov på tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestående värdeminskning då en fastighet står tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats är av kvalitativ art där öppna individuella intervjuer har använts för att få en bättre förståelse för problemet.Då området vi valt att undersöka är relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori där tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att användas i analysen.

SammanfattningResultatet visar att ortsprismetoden är den vanligaste värderingsmetoden samt att Avkastningskravet är det viktigaste för en investerare. Investeringsbedömningsprocessen visas i en stegmodell där Avkastningskravet först måste bestämmas. Efter det samlas både extern och intern data in sedan läggs siffrorna in i en investeringskalkyl för att se om Avkastningskravet uppfylls. Uppfylls det är det läge att investera. Slutsatsen vi dragit är att processen investeringsbedömning inte skiljer sig åt mellan investerarna.

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.