???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Genom vÄra undersökningar har vi kommit fram till att det uppstÄr en onormalt hög avkastning under januari mÄnad, i jÀmförelse med resterande mÄnader. Denna företeelse kan kallas för januarieffekten. Denna Àr tydligare inom vissa branscher, men sÄ gott som alltid pÄtaglig under vÄr undersökta tidsperiod. De tre undersökta faktorerna verkar ha ett samband med januarieffekten för de olika branscherna, men detta samband Àr inte tillrÀckligt tydligt för att vara en entydig orsak till att januarieffekten uppstÄr..

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhÀllet och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i vÀrlden med produktion oftast belÀgen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i vÀrdekedjan som i stor utstrÀckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansÀttande moment utförs i fabrik i lÄglönelÀnder. Ett av dessa moment Àr larmning av varor. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg gÄr till i svenska A-lÀge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakÄt i vÀrdekedjan skulle kunna pÄverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar larmningsmomentets placering i vÀrdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur pÄverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakÄt i vÀrdekedjan? Den empiriska studien Àr indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrÄgade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor frÄn valda modeföretag.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Att det startas fler företag Àr en förutsÀttning för ett starkt och dynamiskt nÀringsliv. Nya företag Àr grunden för tillvÀxtföretag och till förnyelse i nÀringslivet. Nya företag tvingar inte bara etablerade företag att förbÀttra produkter, kvalitet, service och att sÀnka sina priser utan Àr ocksÄ viktiga bÀrare av nya innovationer vilket Àr oerhört betydelsefullt för ekonomisk tillvÀxt. Studier visar att Sverige, vid jÀmförelse med andra lÀnder, totalt sett har en lÀgre entreprenöriell aktivitet och ligger lÄngt under genomsnittet vad gÀller nystartade företag, Àven brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag Àr nÄgot som karaktÀriserar Sverige. Detta kan ha flera orsaker.

Uppsatsen skapar en statistisk modell för berÀkning av sannolikheter för utfall vid Allsvenska fotbollsmatcher. Modellens skattade sannolikheter för hemmavinst, oavgjort och bortavinst jÀmförs med utvalt spelbolag och visar pÄ likvÀrdiga estimat. UtifrÄn de skattade sannolikheterna skapas odds som genererar lÀgre förluster Àn spelbolaget vid test utifrÄn ett spelbolags synvinkel. Sannolikheterna anvÀnds Àven frÄn en spelares perspektiv till att skapa ett spelsystem som genererar en positiv avkastning..

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Syftet med denna D-uppsats i finansiering Àr att undersöka om det finns nÄgot signifikant samband mellan Dow Jones Index och de oberoende makrovariablerna: kortrÀnta, lÄngrÀnta, penningmÀngd, inflation, inflationsförvÀntningar och inköpschefsindex. Om samband pÄvisas avser jag att undersöka vilken och hur stor pÄverkan de olika variablerna har pÄ Dow Jones Index. Mina signifikanta makrovariabler kommer jag sedan att tillsÀtta i en multiindex modell, vars syfte Àr att vara en berÀkning av avkastning utifrÄn markandsrisken av en investering pÄ New York börsen. För att undersöka sambandet mellan Dow Jones Index och förklaringsvariablerna anvÀndes multipel regressionsanalys. Undersökningen baseras pÄ mÄnadsdata frÄn januari 1989 till och med oktober 2005.

Uppsatsen beskriver vad hedgefonder Àr och undersöker likheter och skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder under perioden 2002-2006. DÀrefter jÀmförs amerikanska hedgefonder med index samt riskfria tillgÄngar under perioden 2000-2003 med syftet att undersöka vad som hÀnder med hedgefonder under en period nÀr börsen sjönk..