Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Bakgrund: Det primÀra syftet med ett kreditbetyg Àr att tillhandahÄlla information till kreditgivare och investerare angÄende ett företags ÄterbetalningsförmÄga. Kreditbetyget baseras bÄde pÄ publik och privat information och bör dÀrför vid publicering pÄverka priserna pÄ bÄde kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsÀttning att dessa Àr semieffektiva marknader.Syfte: Syftet Àr att studera hur aktiekurserna för samtliga företag pÄ Stockholmsbörsen, som erhÄller kreditbetyg frÄn S&P, pÄverkas vid en förÀndring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förÀndrat kreditbetyg. Vi har anvÀnt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en brÄkdel av dessa Àr signifikanta pÄ 10 % eller lÀgre. För att med sÀkerhet faststÀlla att ett förÀndrat kreditbetyg pÄverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning pÄ 1 % nivÄ önskats för en majoritet av testerna. SÄledes finner vi inte nÄgra starka bevis för att en förÀndring av kreditbetyg pÄverkar aktiekurser pÄ den svenska marknaden.

Sparande i fonder Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. I Sverige Àr 99 % av den vuxna befolkningen pÄ nÄgot vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder Àr den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas pÄ olika sÀtt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp mÀnniskor med mÄl att överprestera marknadens utveckling, medan det Àven finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strÀvar efter att följa marknadsutvecklingen. En stÀndigt aktuell diskussion Àr huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som ocksÄ kostar betydligt mer för fondspararen, Àr ett bÀttre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. VÄr studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte Àr möjligt, att med aktiv förvaltning, övertrÀffa marknadsutvecklingen.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvÀrv har ökat i Sverige de senaste 5-15 Ären, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde pÄ kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvÀrv sker med belÄnat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan nÄgra preferenser pÄ specifika branscher. Vidare har vi funnit att de tvÄ viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar Àr stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i mÄlbolagen..

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Àr hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som anvÀnts under perioden, om bolagsrisken pÄverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhÄller sig till Peak Oil och alternativabrÀnslen och energikÀllor.Följande slutsatser kan dras frÄn undersökningen: Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de lÄngfristiga lÄnen varit i en nedÄtgÄende trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.? Bolagen har mest anvÀnt sig av nyemissioner nÀr de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lÄn och slutligen konvertibellÄn. En statistisk undersökning har visat att risk pÄverkar eget kapital. NÀr risken ökar, sÄ ökar det egna kapitalet.

Syftet Àr att undersöka om det finns möjlighet att uppnÄ överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att anvÀnda sig av information om förÀndringar av reporÀntan. För att uppfylla vÄrt syfte utför vi en hÀndelsestudie med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom att studera nio branschindex och OMX index vid reporÀnteförÀndringar, undersöker vi om det föreligger nÄgon skillnad dem emellan. Att en onormal avkastning kan uppnÄs kan statistiskt sÀkerstÀllas för OMX index dag 1 efter en annonsering om en sÀnkning av reporÀntan. Vid en höjning finner vi dÀremot inga bevis för en reaktion pÄ marknaden.

Syftet med studien var att kartlÀgga förÀldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka förÀldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur förÀldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll förÀldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. MÄnga idrottare uppger att förÀldrarna har haft en vÀldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). DÀremot saknas kunskapen om vad det i praktiken Àr förÀldrarna gör och vilka de Àr. Studien Àr byggd pÄ en surveyundersökning dÀr kvantitativ data har samlats in genom en enkÀtundersökning och urvalsgruppen var förÀldrar till de ungdomar som 2012 deltog pÄ VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

Dagens företag Àr inte uppbyggda pÄ samma sÀtt som de var för 50 Är sedan. Idag finns detinte sÄ mycket producerande företag utan det Àr vanligare att företag tillhandahÄller tjÀnstersom bygger pÄ kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgÄngar utan derasvÀrde ligger mer i immateriella tillgÄngar och frÀmst intellektuellt kapital. En följd Àr attkunskapsföretags bokförda vÀrde kan vara sÄ lite som en tiondel av deras verkliga vÀrde.Klyftan mellan vÀrdena kan hÀrledas till det intellektuella kapitalet och Àr sÄledes en storvÀrdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar vÀrdeför organisationer.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrÄn sjÀlvrapporterade data undersöka hur förÀldrars sysselsÀttningsgrad pÄverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som riktats till gymnasieungdomar i Ärskurs tre och arbetet har utgÄtt ifrÄn en positivistisk ansats. GrundlÀggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsÀttningsgrad hos förÀldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lÀrande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsÀttningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg Àn ungdomar frÄn familjer med lÄg sysselsÀttningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts pÄ omrÄdet och bidrar med ökad kunskap om hur förÀldrars sysselsÀttning kan pÄverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..