Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer pÄ program riktade till Ledningen och till AllaAnstÀllda för att undersöka ifall det observeras nÄgon skillnad i kurseffekten mellan de tvÄ grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade pÄ StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingÄr i studien och tidsperioden Àr frÄn 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de tvÄ grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anstÀllda visar en merinkonsekvent onormal avkastning frÄn dag till dag.

VÄr teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett lÀngre kalvningsintervall i första laktationen.FrÄgestÀllningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?NÀr frÄgestÀllningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan stÀlldes mot vÄr hypotes.För att fÄ ett sÄ homogent material som möjligt gjorde vi följande avgrÀnsningar pÄ djuren.? Komma frÄn besÀttningar med avkastning pÄ 9500-10 500kg ECM.? InkalvningsÄlder pÄ 24-26 mÄnader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmÀrkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk LÄglands Boskap).? DrÀktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hÀmtades frÄn SvenskMjölk och samanstÀlldes först i Excel och senare Àven i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna rÀkna fram ett P-vÀrde.Det Àr P-vÀrdet som avgör om datan Àr statistiskt sÀkerstÀlld eller inte. NÀr vi fört in datan vi ville ha i Excel lÀt vi programmet rÀkna fram en graf för varderarasen dÀr vi kunde utlÀsa vilken tendens avkastningen hade i förhÄllande till antalet dagar mellan kalvning och drÀktighet. Till vÄr hjÀlp i arbetet med att fÄ framrepresentativa grafer hade vi vÄr statistiklÀrare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvÄnande i vÄra ögon! Avkastningen följde inte alls vÄr teori.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar pÄ basis av uppskattad avkastning hos dessa och dÀrför Àr det viktigt att kunna göra sÄ rÀttvisande vÀrderingar som möjligt. I praktiken Àr detta dock svÄrt eftersom mÄnga investeringar omgÀrdas av hög osÀkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgÄngar vÀrderas under speciellt osÀkra förhÄllanden. AvgrÀnsningar: Med tillgÄngar avses anlÀggningstillgÄngar. Med speciellt osÀkra förhÄllanden avses situationer dÄ variabler som framtida kassaflöden och tillgÄngens livslÀngd inte Àr kÀnda.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Hedge funds? importance within the financial system has during the most recent years increased dramatically. These special funds are unique instruments that differ from traditional mutual funds in a variety of ways, however especially in how they expect returns. Due to the fact that hedge funds are able to hold short positions they possess the possibility to become market neutral investment vehicles.Because of this possibility to sustain positions neutral to market fluctuations, the concept of absolute returns became a unique selling point for hedge fund managers and promises of stable returns unchallenged by market conditions was assured. This research paper aims to examine the theory of absolute returns in hedge funds by examining hedge funds from the Nordic region during the last years of economic turmoil that has occurred by  analyzing the results from their strategies, partially by quantitative measurements as well as qualitative.  The results show that none of hedge fund strategies managed to deliver absolute returns over the chosen period..

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.

I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average.Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.