Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Sammanfattning Uppsatsens titel: PĂ„verkas bankernas eget kapital av övergĂ„ngen till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltĂ€ckning, övergĂ„ng, marknadsvĂ€rdering Syfte: Syftet Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för vad övergĂ„ngen till IFRS/IAS innebĂ€r för bankerna. Vi Ă€mnar lĂ€gga fokus pĂ„ eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltĂ€ckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar pĂ„ detta outforskade omrĂ„de. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

Bakgrund och problem: I takt med att företag vÀxer och blir större vÀxer ocksÄ skaran avaktieÀgare. Det stora antalet Àgare och spridningen av Àgandeskapet fÄr konsekvenser för ÀgarnasförmÄga att kontrollera företagen. NÀr en investerare placerar tillgÄngar i ett företag Àr denfrÀmsta anledningen att fÄ avkastning pÄ sitt kapital. En aspekt som pÄverkar utdelningsnivÄernaÀr intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsÀgare och den mellan Àgarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka sambandet mellan Àgarkoncentration och utdelningsnivÄeri svenska noterade bolag pÄ Large och Small Cap under Ären 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod anvÀnds. Data harinsamlats frÄn olika kÀllor för företags Àgarkoncentration och utdelningsnivÄer.

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..

Denna uppsats undersöker, med hjÀlp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissÀttningen pÄ Stockholmsbörsen pÄverkas av exceptionella hÀndelser sÄsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras Àven om samband mellan förÀndringar i marknadslikviditeten och avkastning pÄ rÀntebÀrande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förÀndringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende pÄ potentiella förbÀttringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbÀttra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som pÄvisar att en likviditetspremie existerar pÄ Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att pÄvisa vad potentiella förbÀttringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebÀr för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporÀrt försÀmras i samband med exceptionella hÀndelser pÄ Stockholmsbörsen.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.