Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall företag som gör uppköp genererar en avvikande avkastning för sina aktieÀgare pÄ lÄng sikt och hur olika faktorer pÄverkar aktiekursens utveckling efter ett uppköp. För att undersöka detta genomför vi en kvantitativ studie över aktiekursutvecklingen till följd av uppköp under en treÄrsperiod. Vi studerar 32 företagsförvÀrv mellan 1992 och 1999. Företagens aktiekursutveckling analyseras med en event-study-metod, i vilken den aktuella kursutvecklingen jÀmförs med den förvÀntade. Vi finner att uppköp i genomsnitt ger en sÀmre avkastning jÀmfört med andra jÀmförbara företag, men resultatet Àr inte signifikant.

Problem: Begreppet CSR har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Företagen tycks vara mÄna om att skydda sitt rykte och undvika hÀndelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det rÄder i dagslÀget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieÀgare nÀr de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar pÄ företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjÀlpa företagen att ta ett mer vÀlgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

Uppsatsen handlar om hur vÀxande smÄföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital vÀcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en vÀrdeskapande faktor. Intellektuellt kapital Àr samlingsnamnet för de vÀrden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I smÄföretag Àr hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt dÄ rÀtt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillvÀxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillvÀxt under de senaste Ären stagnerat.

Bakgrund: UtvecklingslÀndernas obligationsmarknad har under de senaste fem Ären genererat en avkastning i nivÄ med aktier. Detta faktum kombinerat bristen pÄ tidigare forskning inom detta omrÄde har gjort det intressant att undersöka utvecklingslÀndernas obligationsmarknad nÀrmare. Syfte: Syftet Àr att analysera effektiviteten pÄ utvecklingslÀndernas obligationsmarknad. Genomförande: Med hjÀlp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om nÄgon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jÀmfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest pÄ 5 % görs för att utreda om avkastningen Àr skild frÄn 0.

The purpose of this research is to examine some historical aspects of Robert Putnam?s thesisabout voluntary associations and social capital. According to a micro perspective theory ofsocial capital the trust and reciprocity required and created by associations is important toexplain the disparity between institutional performance and socioeconomic development ofsocieties. The social patterns governing this therefore set a precedent for the future. Using themutual sickness benefit societies in Sweden as variable for voluntary associations around1884, the essay discusses the possible links between social capital, associations and long termeconomic development.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstintill omöjligt att inte stöta pÄ rÀnta. Förr eller senare kommer individen i behov av att lÄna pengar. Behovet av att lÄna kapital och placera sparandeöverskott koordineras pÄ kreditmarknaden. RÀnteverksamhet Àr den alltmer dominerande formen. Trots att rÀnta anvÀnts under flera Ärhundraden, har det funnits kritiker mot rÀnta, under en lika lÄng tid.

GÄr det att förutspÄ framtida aktiepriser genom att undersöka hur priser, pÄ samma aktier, rört sig historisk? För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av teknisk analys. Denna uppsats undersöker om teknisk analys pÄ stockholmsbörsen kan anvÀndas för att uppnÄ högre avkastning Àn en s.k. Buy and Hold Strategi. I undersökningen anvÀnds Relative Strength Index som teknisk analysmetod för att försöka förutspÄ framtida upp- och nedgÄngar i aktiepriser pÄ tjugofem av de högst omsatta aktierna pÄ Stockholmsbörsen.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedlÀggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra vÀrldskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt lÄngtidsföretag". Företaget hade en livslÀngd pÄ 25 Är, frÄn 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ÀndamÄl vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, NÀrke, för att sedan sÀlja detta till marinen. SSAB var alltid helt Àgt av staten och var beroende av stora mÀngder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.