I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Idag Àger mÄnga svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis pÄ att det allmÀnna pensionssystemet i Sverige idag bestÄr av en premiepensionsdel, dÀr individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare Àr att de vill erhÄlla en god avkastning. Ett vanligt sÀtt att bedöma förvÀntad avkastning i en finansiell tillgÄng kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta Àr en mycket behandlad, debatterad och Àven kritiserad modell.Förutom CAPM utgÄr studien frÄn en nyare teori som heter Black Swan theory.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Marknadens reaktion nÀr ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sÀgs vara oförutsÀgbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedÄt vid en nyemission. Under det senaste Äret har en del nyemissioner utförts i synnerhet pÄ grund av den globala lÄgkonjunkturen dÄ mÄnga företag haft för lite kapitalbas. Vad gÀller företag pÄ Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har Àven hÀr de flesta fÄtt se sin aktiekurs rasa.Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar pÄ ett offentligt tillkÀnnagivande av en kommande nyemission. Det undersöks Àven om det förefaller nÄgon skillnad mellan tillkÀnnagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lÄgkonjunkturen och skillnader branscher emellan.DÄ vi ville se hur denna hÀndelse pÄverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.

Korta aktieaffÀrer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter frÄn LuleÄ Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder nÀr de handlar med vÀrdepapper. Vi har konstaterat att mÄnga medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. MÄnga ökar risken genom derivathandel, andra genom sÄ kallad ?daytrading?.