Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag vÀljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen Àr framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela vÀrlden. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

NÀtverk med stöd av Internetportaler skulle kunna vara en bra lösning pÄ delar av föreningars kundhanteringsproblem. Det möjliggör skapandet av ökat mervÀrde pÄ sponsorernas satsade kapital samtidigt som det kan generera ett ökat socialt kapital för de involverade aktörerna. Detta sociala kapital skulle sedan kunna omvandlas till ekonomiskt kapital i en förlÀngning. Det Àr dock sÄ att satsningen krÀver en del resurser frÄn föreningens sida och ett brinnande engagemang för att fungera tillfredsstÀllande. Föreningen kan dock vinna mycket dÄ nÀtverket kan skapa en större sammanhÄllning mellan förening och sponsorer vilket borde öka lÄngsiktigheten i sponsorernas engagemang.

AffÀrsÀnglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt nÀringsliv. De Àr en viktigkapitalkÀlla för unga och nystartade företag dÄ de bistÄr med kapital till riskfyllda och osÀkraprojekt som inte attraherar andra finansiÀrer pÄ marknaden. Syftet med föreliggande studie Àratt förklara varför affÀrsÀnglar vÀljer att gÄ in med kapital i företag dÀr andra finansiÀreravstÄr pÄ grund av risk och osÀkerhet. MÄlet Àr Àven att redogöra för hur affÀrsÀnglar bedömerett investeringsförslag utifrÄn ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning somberör utvÀrderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan pÄverkariskbedömningen.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Uppsatsen har identifierat storleks- och vÀrdepremien för den svenska marknaden under Ären 2003-2007. Studien grundar sig pÄ studier utförda av Fama & French (1992, 1993) vilka finner att avkastningskravsmodellen CAPM ej fÄngar in erforderliga riskfaktorer pÄ marknaden. Uppsatsens resultat Àr i linje med initial teori vad gÀller storlekspremien , att smÄbolag tenderar att ge högre avkastning Àn större. DÀremot Àr resultatet för vÀrdepremien oförenlig flertalet tidigare studier, vilka pÄvisar att ett högre ?book-to-market?-vÀrde tenderar att ge högre avkastning.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Det finns ett sysselsÀttningsgap mellan inrikes- och utrikes födda pÄ arbetsmarknaden vilket Àr en frÄga som har engagerat mÄnga forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung kan pÄverka utbildningsnivÄ och sysselsÀttning. Materialet som anvÀnds i studien Àr insamlat mellan 2010-2011 och Àr ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband anvÀnds immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av sprÄkkunskaper och tillgÄngen till sociala nÀtverk. Resultatet visar att förÀldrarnas ursprung har en signifikant inverkan pÄ bÄde utbildningsnivÄ och sysselsÀttning.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Idag erbjuder de flesta företag sina anstÀllda en förmÄnsbestÀmd tjÀnstepension. TjÀnstepensionen innebÀr för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - ErsÀttning till AnstÀllda Àr den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstÄr i och med att mÄnga antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras Àr en förvÀntad avkastning pÄ de förvaltningstillgÄngar som fonderar den förmÄnsbestÀmda pensionsplanen.

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jÀmförelse med AffÀrsvÀrldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en mÄnad, tre mÄnader och ett Är. Slutsatsen Àr att det finns skillnader, de Àr signifikanta efter en dag och efter ett Är. Efter en dag har kursen i genomsnitt gÄtt ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett Är Àr skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jÀmfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende pÄ risk och avkastning. Uppsatsen syftar Àven till att vÀgleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda lÀsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och utfördes med hjÀlp av fonddata inhÀmtad frÄn respektive storbank.

Det huvudsakliga syftet med denna kandidatuppsats Àr att utvÀrdera huruvida book-to-market talet kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att hitta aktier som förvÀntas ha hög avkastning pÄ den svenska börsen. FortsÀttningsvis utreds om ett eventuellt samband mellan book-to-market tal och avkastning kan förklaras av andra element sÄsom: företagsstorlek, tidshorisont och sÀsongsanomalier. En kvantitativ metod Àr utgÄngspunkt för hela undersökningen och samtliga resultat Àr tolkade utifrÄn en deduktiv ansats, det vill sÀga betraktade utifrÄn ett teoretiskt perspektiv. Huvudsakliga teoretiska inslag Àr hÀmtade frÄn samtida litteratur inom Àmnet finansiering och tillÀggsvis har ytterligare information betrÀffande BtM-talet hÀmtats ifrÄn varierande kÀllor sÄsom: akademiska artiklar, avhandlingar och tidigare forskningsartiklar som behandlar Àmnet. All empirisk data Àr sammanförd med hjÀlp av databasen Six Trust samt flertalet andra vÀlansedda informationskÀllor och utgörs av samtliga företag som har varit noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista mellan Ären 1980 till 2002.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina Ärsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förÀndring hos företagen, med avseende pÄ redovisning av intellektuellt kapital. Syftet Àr Àven att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har anvÀnt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod dÀr vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrÄgor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen Àr kvantitativ dÄ vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin Ärsredovisning.

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.