Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 64 av 334

?Annars blir de ju robotar, det gÄr ju inte!? : ? om gymnasieelevers möjlighet till reflektion över sitt eget skapande i Bild

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet dÄ dess kursplan anger reflektion som ett av mÄlen för GodkÀnt betyg. DÄ det ingÄr i lÀrarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrÄn aktuell kursplan, utgÄr studien frÄn ett lÀrarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts pÄ tre gymnasieskolor med pÄföljande intervjuer med respektive lÀrare. Studien granskar nuvarande, dÄvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Fotbollsmatcher för hela slanten : En eventstudie om hur klubbars matchprestationer pÄverkar aktiekursen

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

VĂ€rdeguiden- En lyckad marknadskommunikation?

År 2008 drabbades stora delar av vĂ€rlden av en finanskris. Avstampet var de sĂ„ kallade subprimelĂ„nen, dvs. lĂ„n utan sĂ€kerhet, som gjorde att lĂ„ntagarna inte klarade av att fortsĂ€tta amortera pĂ„ sina lĂ„n. Situationen resulterade i att lĂ„ntagarna blev tvungna att sĂ€lja den belĂ„nade bostaden till ett lĂ€gre vĂ€rde Ă€n de rĂ€knat med frĂ„n början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begrĂ€nsades inte enbart till USA, utan spreds vĂ€rlden över dĂ„ banker vanligtvis opererar pĂ„ en internationell nivĂ„.

Om att berÀtta nÄgot : en undersökning av skapandeprocessen med berÀttelsen och jaget som utgÄngspunkt

Mitt arbete Àr ett sökande efter en skapandeprocess som passar mig. Jag riktar blicken utÄt för att hitta nya sÀtt att göra pÄ och att ge fler möjligheter i mitt eget skapande och i förlÀngningen komma nÀrmare mitt eget sÀtt att skapa. Genom intervjuer med verksamma kulturutövare inom olika media, sÄsom designers, en serietecknare, en musiker och en poet söker jag efter nya möjliga metoder och processer. Liksom de personer jag intervjuar vill jagmed mitt skapande dela med mig av berÀttelser sprungna ur mitt jag och ursprung. Jag vill berÀtta för att vÀcka tankar, minnen och reflektion.Min utgÄngspunkt Àr metodiken som föresprÄkas pÄ Carl Malmsten Furniture Studies samt litteratur om skapande och jaget som utgÄngspunkt.

Lantbrukets kapitalanskaffning : lÄnefinansiera eller avverka skog i förtid?

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

BerÀkning av sannolikheter för utfall i fotbollsmatcher : Oddsen pÄ din sida

Uppsatsen skapar en statistisk modell för berÀkning av sannolikheter för utfall vid Allsvenska fotbollsmatcher. Modellens skattade sannolikheter för hemmavinst, oavgjort och bortavinst jÀmförs med utvalt spelbolag och visar pÄ likvÀrdiga estimat. UtifrÄn de skattade sannolikheterna skapas odds som genererar lÀgre förluster Àn spelbolaget vid test utifrÄn ett spelbolags synvinkel. Sannolikheterna anvÀnds Àven frÄn en spelares perspektiv till att skapa ett spelsystem som genererar en positiv avkastning..

Entreprenör : Hur fattar entreprenören beslut, egentligen?

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

Att mÀta mÀnniskor - En fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretag

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

Elevers attityder till NO i grundskolan med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt

SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

Sharpekvoten utvÀrderad medelst stokastisk dominans

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Marknadsrisken och Börsen ? En empirisk studie av Dow Jones Index

Syftet med denna D-uppsats i finansiering Àr att undersöka om det finns nÄgot signifikant samband mellan Dow Jones Index och de oberoende makrovariablerna: kortrÀnta, lÄngrÀnta, penningmÀngd, inflation, inflationsförvÀntningar och inköpschefsindex. Om samband pÄvisas avser jag att undersöka vilken och hur stor pÄverkan de olika variablerna har pÄ Dow Jones Index. Mina signifikanta makrovariabler kommer jag sedan att tillsÀtta i en multiindex modell, vars syfte Àr att vara en berÀkning av avkastning utifrÄn markandsrisken av en investering pÄ New York börsen. För att undersöka sambandet mellan Dow Jones Index och förklaringsvariablerna anvÀndes multipel regressionsanalys. Undersökningen baseras pÄ mÄnadsdata frÄn januari 1989 till och med oktober 2005.

Leva och bo i VÀstra TorsÄs

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Hedgefonder i Sverige och utlandet - Vad hÀnder i bear market?

Uppsatsen beskriver vad hedgefonder Àr och undersöker likheter och skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder under perioden 2002-2006. DÀrefter jÀmförs amerikanska hedgefonder med index samt riskfria tillgÄngar under perioden 2000-2003 med syftet att undersöka vad som hÀnder med hedgefonder under en period nÀr börsen sjönk..

VÀrdering och klassificering av finansiella instrument enligt IAS 39 ? konsekvenser för lagstiftning och företag.

Det har de senaste Ärtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. AnvÀndningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstÄtt ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. FrÄn och med Är 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att fÄ för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->