Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 44 av 334

Har lÄgkonjunkturen pÄverkat möjligheten att fÄ kapital frÄn Venture Capitalbolag?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Hur lÀr man sig att bo sjÀlv, nÀr man bor sjÀlv? : En longitudinell fallstudie hos unga vuxna och deras lÀrande mot ett sjÀlvstÀndigt boende och vuxet liv med bistÄndet Ungbo i Halmstad.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

TjÀnsteföretags villkor och tillgÄngar : Bankernas vÀrdering av intellektuellt kapital

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden

LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen. LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding

Nya företag Àr viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsÀttning, innovationer och vÀlfÀrd. Sverige har idag ett lÄgt nyföretagande i jÀmförelse med andra EU-lÀnder och en av orsakerna till detta Àr svÄrigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiÀrer) och en efterfrÄgesida (företag), dÀr ett gap uppstÄr dÄ utbudet understiger efterfrÄgan pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan pÄverka det finansiella gapet.

Alternativa index - En studie av mean-variance-effektiviteten hos index baserade pÄ fundamentalvÀrde kontra börsvÀrde

Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.

Islami den svenska historieundervisningen : Anser gymnasielÀrare att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget historiemedvetande och för att förebygga ett ?vi och dem??

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

"Jag bara kan!" Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lÀrande och pedagogers syn pÄ barns lÀrande. "I just know!" A study of how children experience their own learning and teachers view of childrenŽs learning.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Redovisning av intellektuellt kapital

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Risk vid miljöinvesteringar : En fallstudie över det kommunalÀgda bolaget VIVAB

Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hÀlsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har pÄ risker Àr beroende av i vilket sammanhang de Àr verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar nÀr det gÀller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalÀgda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i VÀst AB (VIVAB).

Musikens lÀrandefunktioner i förskolan : En kvalitativ undersökning av musik i förskolan som ett eget kunskapsmÄl respektive pedagogiskt arbetssÀtt

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att fÄ en inblick i pedagogers tankar om musikanvÀndandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssÀtt respektive eget kunskapsmÄl. FrÄgestÀllningarna har behandlat hur pedagoger ser pÄ musik i förskolan samt vilket lÀrande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen Àr grundad pÄ tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv instÀllning till musik i förskolan men att de upplevde en osÀkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och dÄ med hÀnvisning till okunskap inom Àmnet.

Att vara mamma och sjuk i bröstcancer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoÀngOmvÄrdnad ? Eget arbete/OM2240/SPN10.

OmvÄrdnadsstrategier i mötet med den sjÀlvskadande mÀnniskan

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoÀng/OmvÄrdnad ? Eget arbeteVT 2008.

- Gör nÄgonting roligt! VaddÄ ska vi kasta pil eller?! : En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event

Titel: - Gör nĂ„gonting roligt! VaddĂ„ ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.Författare: Ida Södersten och Ida ÖstmanHandledare: Yvonne von FriedrichsProblemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler Ă€r av betydelse?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att analysera och öka förstĂ„elsen kring de variabler som Ă€r betydelsefulla nĂ€r företag skapar ett eget event.Studiens metod: KvalitativNyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumĂ€rket, nyskapande/uniktDagens mediemĂ€ttade konsumenter söker individualiserade och vĂ€rdeskapande lösningar och Ă€r inte lĂ€ngre lika intresserade av att lyssna pĂ„ budskap som Ă€r massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sĂ€tt att differentiera sig frĂ„n andra konkurrerande aktörer pĂ„ marknaden och dĂ€rigenom vĂ€cka konsumenternas uppmĂ€rksamhet och intresse.Eventmarknadsföring Ă€r en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och anvĂ€nds till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet inte hĂ„llit jĂ€mna steg.  De studier som finns inom Ă€mnet har till stor del utförts och fokuserat pĂ„ sponsrade event och egna event har inte fĂ„tt lika stort utrymme i den befintliga litteraturen.

Ideellt engagemang ?engagemang för ett bÀttre liv? : En kvantitativ studie om det ideellaengagemangets effektpÄ individen

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->