Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 15 av 334

Immateriella tillgÄngar och lönsamhet : Komparativ studie av bioteknikföretag

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Svenska hedgefonder : Tar förvaltarna betalt för Alpha?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

SÀkringsredovisning ? Effekter av övergÄngen till IFRS 9 pÄ upprÀttarprocess och redovisningsprodukt

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Det akademiska arvet : En kvantitativ studie av klasskillnader i utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer

Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..

Har fondstorleken nÄgon betydelse? : En jÀmförande studie mellan fondstorlek och prestation

Det stora allmÀnna intresset för att spara i fonder Àr stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in pÄ marknaden och mÄnga fonder vÀxt sig större.Tidningarna skriver att det gÄtt bÀst för smÄ, oberoende fondförvaltare som gÄng pÄ gÄng slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slÄ index och som ger bÀst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust pÄ ett vÀldigt tidigt stadium dÄ fonden vÀxer sig större. Detta pÄ grund av att smÄ fonder kan vara mer flexibla Àn stora fonder.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra aktiefonder med varandra och se om storleken pÄ fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om smÄ fonder ger bÀttre avkastning Àn stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas frÄn alla Sverigefonder pÄ den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till Är 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens berÀkningsunderlag.

Byggelevers syn pÄ olika lÀrmiljöer

Denna kvantitativa studie Àr en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lÀrande i karaktÀrsundervisningen, dels pÄ skolan och dels pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det fÄr för deras utbildning i de olika lÀrmiljöerna. Informationen samlades in via en enkÀt som Àr utformad med likvÀrdiga frÄgestÀllningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n Àr en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lÀttare att motivera sig pÄ arbetsplatsen nÀr det gÀller bÄde lÀrande till yrket och till anvÀndandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Spelar storleken nÄgon roll? : En empirisk studie av stora och smÄ aktiefonders avkastning, risk och avgifter under Är 2003-2007

InledningFondsparande Àr idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjÀrde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner stÄr för ca 80 procent av denna.ProblemomrÄdeFondförmögenheten Àr det totala vÀrdet av fondens tillgÄngar och likvida medel. NÀr fondförmögenheten ökar kan detta innebÀra att fondens tidigare investeringsstrategier inte lÀngre fungerar pÄ grund av prispÄverkan pÄ de aktier som köps och sÀljs. Detta kan ha negativ inverkan pÄ fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och smÄ fonder skiljer sig med avseende pÄ förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgÄtt ifrÄn en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

Corporate Social Responsibility : och dess inverkan pÄ lönsamheten

Corporate Social Responsibility (CSR) har fÄtt en allt större roll under senare Är. Fler och fler företag ser vÀrdet av och engagerar sig i frÄgor rörande miljö, samhÀlle och socialt ansvarstagande. Under mÄnga Är har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frÄgor kan ha pÄverkan pÄ lönsamheten i företag och i sÄ fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den hÀr studien syftar till att försöka svara pÄ om CSR har inverkan pÄ företags lönsamhet.

Aktieindexobligationer : Bra investering eller dyr riskreducering?

En aktieindexobligation Àr en strukturerad produkt vilken Àr uppbyggd av tvÄ finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behÄlls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hÀvstÄngseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp Àr garanterat har produkten en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation Àr dock inte riskfri.

Höga skolprestationer om feminiserande kapital : En etnografisk studie av högt presterande tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de Àr fria frÄn sitt könshabitus och dÀrmed mer jÀmstÀllda. Jag har följt tretton tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn pÄ sina prestationer. De aspekter jag sÀrskilt lagt vikt vid Àr hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt vÄld samt det androcentriska synsÀttet. För att studera deras livsvÀrld har jag anvÀnt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berÀttelse. Mitt resultat visar att tjejerna Àr framgÄngsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrÄn skolans förvÀntningar och utifrÄn det androcentriska heteronomin Àr deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

ModersmÄl, ett kulturellt kapital? : En studie av grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundervisning

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

BolÄnetaket : Dess effekter pÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter

För att minska risken för de konsumenter som belÄnade stora delar av sin bostads vÀrde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolÄnetak som begrÀnsar möjligheten att belÄna bostaden till 85 % av dess marknadsvÀrde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss pÄ de priseffekter detta bolÄnetak har haft pÄ bostadsrÀttsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlÀgga vilka potentiella köpare som frÀmst pÄverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga pÄ omrÄdet, fastighetsmÀklare, banktjÀnstemÀn och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolÄnetaket haft och slutligen försökt besvara de frÄgestÀllningar vi haft.

Rapportering av intellektuellt kapital -Betydelsen av intern rapportering vid radikala inkrementella innovationer

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgÄngar fÄtt en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgÄngar kan inte lÀngre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga vÀrde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet Àr indelat i tvÄ delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del tvÄ ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras pÄ en surveyundersökning vilken utformades webbenkÀtprogrammet SurveyMonkey. EnkÀterna skickades till företag noterade pÄ NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Statens KulturrÄd : som en lÀrande organisation - en omöjlighet?

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

FöretagsförvÀrv - En studie om onormal avkastning

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida företagsförvÀrv pÄverkar vÀrdet för det förvÀrvande företagets Àgare. Vidare vill vi Àven urskilja vad som ger positiv pÄverkan pÄ vÀrdet och bygga en strategi utifrÄn detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primÀrdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jÀmförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen och genomförde ett förvÀrv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn de teorier som tidigare studier kommit fram till.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->