Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framställs i fyra läromedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan äldre och nyare läromedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna. Mitt material bestod av fyra läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod använde jag mig av diskursanalys, vilken även fungerade som en teoretisk utgångspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag använde som analysverktyg är orientalism, eurocentrism och kristocentrism.Analysen av läromedlen visade att framställningarna av såväl judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsätt. Samma förhållande rådde i framställningarna av kristendomen. I läromedlen betraktades kristendomen som norm, vilket ledde till att kristendomen beskrevs ur ett inifrånperspektiv medan judendomen och islam i stor utsträckning beskrevs ur ett utifrånperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, där jag fördjupat mig i frågor kring vilken inställning svenska som andraspråkslärare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lärare och har alltså använt mig av en kvalitativ forskning på två olika gymnasieskolor som ligger i två mellanstora städer i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod på gymnasiet fast det förekommer svårigheter med detta. Det är bl.a.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..

Den här designstudien försöker ta reda på hur ett digitalt träningsverktyg, riktat till elever på högstadiet och gymnasiet, och avsett att träna grundläggande aritmetiska kunskaper och huvudräkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks är 1: hur ett sådant verktyg bör användas i förhållande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med användaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall användas som en integrerad del av en normal undervisning, lägger stor vikt på motivationsskapande och regelbundet, långsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundläggande aritmetiska regler..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen avmoderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras itvå intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt attfårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna serläraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap..

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål..

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser på fysikämnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi använde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter där respondenterna var andra- och tredjeårs gymnasieelever på ett NV-program. Eftersom motivation är ett mångtydigt begrepp, har vi utformat enkätfrågorna så att dessa anknyter till begreppet motivation utifrån den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett ämne på gymnasiet, och utifrån vårt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjälp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid..

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..