Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children?s development.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska fÀrdighetstrÀningen pÄ Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats dÀr tvÄ fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 Är. Materialet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola.Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Each municipality in Sweden have to offer all children a place in a pre-school class starting the autumn term of the year the child turns six until it starts compulsory school. Despite the fact that it is a non-compulsory education, 95 % of all six-year-olds attend pre-school class.The purpose of this study has been to explore how pre-school and compulsory schools organize the pre-school children?s transition to pre-school. It also aims at examining how teachers? co-operate in order to fulfill the commission of the national curriculum and how they make a smooth transition to the new school for the children.Research questions: In what way do teachers in pre-school and compulsory school co-operate in in order to make the children?s transition easy? What part of the process and which operators are most important for the children in the transition? To what extent does the school organization fulfill the commission of the national curriculum regarding co-operation between pre-school and compulsory school?To answer these questions I have used a qualitative method where I have made seven interviews as well as a text analysis of annual reports from the studied schools.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.