Sökresultat:
2076 Uppsatser om Avel för hćllbar produktion - Sida 56 av 139
Implementera BIM i produktionen : Vilka produktionsparamterar krÀvs i en BIM-modell för att produktionsledare ska kunna tillÀmpa BIM som verktyg till sina arbetsuppgifter?
Detta examensarbete syftar till att exemplifiera vilka informationsparametrar som Àr nödvÀndiga för att Building Information Management pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna implementeras i produktionsfasen. För att uppnÄ detta mÄl har vi analyserat utvecklingen och nyttjandet av Building Information Management genom tre olika datainsamlingsmetoder; litteraturstudie, observationer och intervjuer.  I detta examensarbete har vi fördjupat oss i för- och nackdelar samt hur Skanska Sverige AB kan tillÀmpa Building Information Management som hjÀlpmedel i arbetsberedningar. Denna fördjupning har lett till att vi kan analysera vilka produktionsanpassade informationsparametrar som en produktionsledare behöver i sin tjÀnsteroll för att dra nytta av Building Information Management.Vi anser att anvÀndandet av en BIM-modell kompletterar produktionsledarens ledaregenskaper, vilket gör det lÀttare för denne att nÄ fram med informationen till yrkesarbetarna, dÄ visualiseringen underlÀttar förstÄelsen inför aktiviteten. I denna rapport kan lÀsaren ta del av de slutsatser vi kommit fram till..
BiobrÀnsle frÄn jordbruket : En implementeringsstudie av ett regionalt miljömÄl
Minskad klimatpĂ„verkan genom mindre anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen Ă€r centralt i miljöpolitiken. För JĂ€mtlands lĂ€n finns ett regionalt miljömĂ„l om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmĂ„let att biobrĂ€nsleproduktionen inom jordbruket ska öka frĂ„n 0 TWh Ă„r 2005 till minst 0,2 TWh Ă„r 2015. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmĂ„let. Ă
tta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har dÀrefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, dÀr implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.
V-Brush
I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet Àr utfört pÄ företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet anvÀnds till att sopa bort snö frÄn flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades pÄ en hypotes som skulle bevisas. DÀrefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en sÄ kallad flÀkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria frÄn snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjÀlp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts pÄ.
Inger iterativ arbetsstruktur fler fördelar Àn nackdelar inom level design till Unreal Tournament 3? : Reflektioner kring arbetsprocessen bakom "DM-Theatre"
Rapporten Àr en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mÄl för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar Àn nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gÀllande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hÀvdar att det för med sig mÄnga fördelar att lÀgga upp arbetet iterativt.
Pelletsproduktion integrerat med ett vÀrmekraftverk : Ekonomisk och teknisk utvÀrdering
Under de senaste Ă„rtiondena har efterfrĂ„gan av pellets ökat. Produktion av pellets Ă€r en energikrĂ€vande process dĂ€r torkning av sĂ„gspĂ„n Ă€r den del som krĂ€ver mest energi. DĂ€rför behövs, av ekonomiska och miljömĂ€ssiga skĂ€l, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvĂ€ndning genom att ett befintligt vĂ€rmekraftverk integreras med en anlĂ€ggning för produktion av pellets. VĂ€rme till torkningen av sĂ„gspĂ„n tas i form av Ă„nga och rökgaser ifrĂ„n Ă
motfors energis vÀrmekraftverk.
Internationalisering av forskning och utveckling : En studie av Sveriges största internationella industrikoncerner
Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.
12 Bostadsprojekt under 20 Är
Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo Ären. För dessa projekt gÀller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring nÄgra aspekter som styrt mitt arbete och som gÀller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.
Olika typer av strömedel till gris : effekter pÄ beteende och produktion
Konsumenterna har idag en ökad efterfrÄgan av kött frÄn vÀlmÄende grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att anvÀnda strömedel för att fÄ bÀttre djurvÀlfÀrd i produktionen. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilken inverkan halm, torv och spÄn har pÄ beteende- och produktionsmÄtt. Exempel pÄ normala beteenden hos grisar Àr sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel pÄ onormala beteende Àr bitning, sÄsom öronbitning och svansbitning.
FörÀldrars anvÀndning av gester i samspel med sina barn.
Barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket genom vardaglig social interaktion med sin nĂ€ra omgivning, dĂ€rför Ă€r den kommunikativa miljön runt barnet och förĂ€ldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska förĂ€ldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om förĂ€ldrarnas sĂ€tt att anvĂ€nda gester förĂ€ndrades nĂ€r barnens tal blev mer komplext. Ă
tta förÀldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, nÀr barnen var 16 och 20 mÄnader gamla, vilket innefattar tiden för övergÄngen frÄn ett- till tvÄordssatser. Förekomst av förÀlderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jÀmförelser med barnens gestanvÀndning genomfördes, samt en tvÀr-kulturell jÀmförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.
Relationen mellan lek och lÀrande i en specifik förskolemiljö
Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.
Var tid har sin Hamlet : - En semiotisk studie av Hamletaffischer
I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.
Vad hÀnder med professionaliseringen? : En jÀmförande interdiskursiv analys av diskurser och diskursiva strategier i kursplaner och Àmnesplaner för gymnasieskolan
Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..
Kolbindande projekt i skog: Analys av möjligheter, hinder och kostnader
Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ăkad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.
?Det blir kreativare ju lÀngre ned i kedjan man kommer? - Upplevelser av organisationsklimatet och dess förutsÀttningar för kreativitet
DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..
"Det blir kreativare ju lÀngre ned i kedjan man kommer" : Upplevelser av organisationsklimatet och dess förutsÀttningar för kreativitet
DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..