Vi har fått i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrånvaron är högre på en av företagets Avdelningar. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrånvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriärvägar, organisationens innehåll och arbetets innehåll kan påverka till en högre korttidssjukfrånvaro. Vi undersöker även om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  Vår uppdragsgivare, som är en svensk pappersindustri, har genom deras hälsobokslut 2013 uppmärksammat en högre korttidssjukfrånvaro på en av deras Avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrånvaro från journalskriven sjukskrivningsdata.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala Avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsAvdelningar (1-3), Avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonAvdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika Avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen..

Cross-selling är en strategi som de senaste åren har fått stort fokus inom finansbranschen. Strategin går ut på att öka försäljning till existerande kunder genom att introducera dem till produkter eller tjänster som andra Avdelningar inom företaget erbjuder, oavsett den egna specialistrollen. Nyttan med cross-selling är obestridd, men i praktiken har det visat sig svårt att tillämpa cross-selling. De hinder som föreligger kan i förlängningen härledas till ett problem att få de anställda motiverade att verkställa strategin. Motivationen hos de anställda kan påverkas genom styrning från företagsledningen.

Hemsidan handgjordasaker.se är en Internetmarknadsplats som tillhandahåller tjänsten för försäljning av handgjorda produkter. Detta projekt syftar till att ge förslag på hur anpassningar av hemsidans funktionalitet kan göras för att skapa en mer användarcentrerad hemsida. Genom att använda personifieringsprocesser har sidansgränssnitt presenterats på ett sätt som sätter användaren i fokus och med hjälp av utökade funktionaliteter erbjuder användaren möjlighet till att själv påverka och anpassa innehållet på hemsidan. Resultatet presenterades i form av ett ramverk för interaktiondär fokus låg på Avdelningar med produkter och användarprofiler..

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika Avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika Avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Att sjukvården i Sverige har förändrats under de senaste decennierna och fortfarande gör så är ett faktum. Efter att under lång tid fått utstå kritik för att vara ineffektiv och byråkratisk har det genomförts reformer för att komma till rätta med de problem sjukvården dragits med. Reformerna har inte sällan gått ut på att sjukvården ska anamma den privata sektorns arbetssätt och metoder för att på så vis bli mer effektiv. Sjukhus har på så sätt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsAvdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sådana Avdelningar har intervjuats.

BAKGRUND: Förskolans historia har präglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi är några utav dem som vi tagit upp mer ingående om i bakgrundskapitlet.I det material som vi använt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio Emilias anhängare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad så att barnen aktivt är delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjälpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka hur innemiljön på förskolan används.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas.Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter.Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på Avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika Avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika Avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala Avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsAvdelningar (1-3), Avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonAvdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

En komponent i skogsskötseln är röjning, vilket nyttjas för att öka produktiviteten och den ekonomiska lönsamheten i skogsbruket. Den klassiska metoden för att identifiera skog i behov av röjning är genom fältinventering. Metoder har även utvecklats för att göra skattning av röjningsbehov med hjälp av satellitbildsinformation och digital bildanalys, bland annat med Arc View och Enforma som används i denna studie. För analyserna har fastigheten Kulbäcksliden l :3 använts. Fastigheten ligger drygt 5 mil nordväst om Umeå i Västerbottens län.