Bakgrund: Nyblivna mammor i Sverige idag får en hel del amningsinformation och stöd. De flesta BB-avdelningar i Sverige arbetar utefter en amningsstrategi för att kunna ge kvinnorna enhetlig amningsvägledning detta för att undvika ?dubbla budskap?. Det behövs kunskap om hur kvinnor uppfattar amningsinformationen och stödet som de får under sin BB-tid för att personalen ska kunna tillmötesgå kvinnornas behov kring amningen.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mammors uppfattning om amningsinformationen och stödet i samband med amningen på BB-avdelningen. Metod: Enkätstudie med öppna och slutna frågor som analyserades med kvalitativ (innehållsanalys) och kvantitativ metod.

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundI dagsläget lever ungefär 6500 personer med sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) i Sverige, det rapporteras 400-500 nya fall per år. Viruset bryter ner kroppens immunförsvar och vid smitta uppenbaras därför infektionsliknande symtom. Hiv påträffas i samtliga kroppsvätskor och överförs via sexuell kontakt, blod och blodprodukter, via vävnads- och organtransplantationer samt från mor till barn vid graviditet och amning. Sjukdomen är idag obotlig, behandlingen utgörs av antivirala tabletter som tas dagligen livet ut. Obehandlat leder hiv till sjukdomen aids.

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor som blivit suturerade med ett snabbabsorberande monofilt suturmaterial, Caprosyn® och ett multifilt suturmaterial, Polysorb® då det gällde kvinnans uppfattning om hur bristningen läkte åtta veckor postpartum.UrvalEtt konsekutivt randomiserat urval. Fyrahundratvå kvinnor som fått en bristning vid förlossningen randomiserades till att sutureras med antingen Caprosyn® eller Polysorb®. Den slutgiltiga svarsfrekvensen var 67 %, det största bortfallet var på förlossningsavdelningen.MetodEn experimentell kvantitativ studie. Två enkäter användes i studien, en som barnmorskan besvarade direkt efter förlossningen om bristningens art samt en till de medverkande kvinnorna åtta veckor postpartum.ResultatInga skillnader fanns mellan suturmaterialen då det gäller kvinnornas smärta i underlivet, obehag i underlivet, återupptagande av sexualliv, samlagssmärta, amning eller hur många kvinnor som sökt sjukvård samt varför de sökt sjukvård åtta veckor postpartum. Fler positiva kommentarer gavs av barnmorskorna om Polysorb® än om Caprosyn®.

ABSTRACTStatistics show that breastfeeding prevalence for Sweden has fallen since the mid 90´s. Studies show that breastfeeding offers health benefits to both mother and child and that the mothers' belief and confidence in their ability to breastfeed is a key factor to having a positive breastfeeding outcome. In 2010, Amningshjälpen in collaboration with Sensus studieförbund, started a nursing course, for mothers-to-be, who wished to breastfeed their babies and its aim was to prepare them for a successful and enjoyable experience.Objective: To examine whether a preparatory breastfeeding course can affect mothers' confidence in their ability to breastfeed and if that ability can affect the breastfeeding outcome when the child reaches four months. A further aim is to investigate the experience of  perceived problems surrounding breastfeeding and what affect these might have on the mothers' confidence in breastfeeding when the child reaches four months.Design/Methods: A quantitative approach with prospective experimental design was used to evaluate the study. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used three times to measure women's trust in lactation.

Bakgrund: Smärtor i underlivet och livmodern är vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smärtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vävnader samt smärta relaterat till eftervärkar. Perineal skada kan hindra kvinnan från att mobiliseras och kan orsaka henne smärta i sittande ställning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smärta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smärta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervärkar.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Bakgrund: HIV är ett stort globalt problem då det inte finns botande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Tidigare var HIV känt som sjukdom relaterat till homosexualitet, men alla kan insjukna i HIV, vid oskyddade samlag, eller vid smittöverföring från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. 1982 upptäcktes det första HIV-fallet hos en homosexuell man i Sverige, och under 2013 beräknades 6400 människor vara HIV-positiva. Homosexualitet är tabu i de flesta länder och homosexuella män som är HIV-positiva känner sig ofta diskriminerade och stigmatiserade i vården och även från resten av samhället.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur män som identifierar sig som homosexuella och är HIV-positiva upplever att de blir bemötta i vården.Metod: Till denna litteraturstudie har nio empiriska studier med kvalitativ forskningsmetod använts och analyserats med en beskrivande analys av innehåll inspirerad av Friberg. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMED och PsycINFO.Resultat: Resultatet fann tre kategorier av upplevelser: Vi fann att männen upplevde sig stigmatiserade och diskriminerade både i vården och av sin omgivning eller objektifierade, men även att de blev bemötta med förståelse.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför?Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.