Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd.

Syftet med arbetet är att undersöka skolgårdens betydelse för grundskolan och hur den kan användas. Efter att ha studerat litteratur om skolgården valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. Målet med fenomenografi är att beskriva de kvalitativt olika sätt en grupp människor uppfattar ett och samma fenomen. Utifrån mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgårdens betydelse och hur den kan användas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgården, två lärare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare på en Barn- och ungdomsförvaltning.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar:Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever?Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts?Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare.

Det här examensarbetet undersöker hur en databaslösning kan utformas för simuleringsbaserad ruttoptimering. Då det finns få relaterade arbeten inom ämnet syftar detta arbete till att undersöka hur en lämplig databaslösning kan utformas och ge riktlinjer för detta. Databaslösningen innefattar både lagring av data samt åtkomst och hantering av data. Då simuleringsbaserad optimering ofta är avancerad innebär detta att en stor och komplex mängd data måste hanteras. Simulator och optimerare använder denna data under själva optimeringsprocessen, vilket ställer krav på effektivitet och snabb åtkomst. Arbetet är inriktat på ett praktiskt problem där sophantering av containrar simuleras och optimeras.

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.

Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet. Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnått godkända betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik när de gick ut åk nio i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvärldsansats då avsikten varit att ta reda på en del om hur världen har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fått den hjälp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lärare visat ett för dåligt engagemang och intresse samt en för liten förståelse för deras behov.