Vår uppsats innehåll är hur man som pedagog kan gå till väga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krävs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar också upp olika tillvägagångssätt pedagoger och blivande pedagoger kan använda sig av. Uppsatsen innehåller enkätundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrågor till tre olika pedagoger, hur de ställer sig till undervisning om Förintelsen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i Skåne vet om Förintelsen och hur mycket tid som läggs ner på undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.

SammandragSyftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nå de mål och kunskapskrav som finns skrivna i läroplanen är en central del i skolvärlden. Men hur når man då dessa på bästa sätt? Hur ska man som lärare veta vilken undervisning som är bäst för sina elever? I läroplanen står att eleverna ska ges en varierad undervisning där eleverna själva ska få gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om laborativa arbetsätt i matematik är gynnsamt för eleverna. I studien framställs att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror på en del olika faktorer, som exempelvis lärarens roll och hur väl uppgiften och materialet framträder varandra..

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning.

Djursjukvården i Sverige omsatte 2013 3 miljarder kronor och marknaden har vuxit 10 % per år de senaste tio åren. Den största delen av ökningen beror på att vården har blivit mer avancerad, tekniken är mer utvecklad och att människor är villiga att betala mer för sina sjuka djur. Från 2011 har intresset för djursjukvårdbranschen från riskkapitalbolagen varit massivt. I december 2012 hade riskkapitalbolagen Anicura och Evidensia AB köpt omkring 65 % av den svenska djursjukvårdsmarknaden. Två år tidigare fanns det inte ett enda riskkapitalbolag i djursjukvården. Riskkapitalbolagen inom djursjukvården påverkar troligtvis marknaden på flera sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen..

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda än utbildning för unga människor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om vår skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan åstadkomma ett närmande till andragogiska principer. Jag ville också se hur omställningen till nytt arbetssätt påverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, föreläsning, samt en kvantitativ enkätundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha närmat undervisning/handledning till andragogiska principer. Våra studerande lägger tyngdpunkten på undervisningens pedagogiska upplägg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter på nya områden som arbetssätt och flexibilitet.