Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Detta kandidatexamensarbete utmynnar i en ny typ av ski stopper som är avsedd för attfungera vid baklängeslandningar på skidor. Motivet till detta är att nuvarande ski stopperfungerar bristfälligt vid denna typ av landningar och kan orsaka brott på bindningen. Bakgrunden till intresset för en ny typ av ski stopper kommer från den nya formen avskidåkning som bland annat innebär att åka skidor i ?hopparker?. Denna åkform harutvecklats från snowboardåkningen och medförde att skidfabrikanterna snabbt utveckladeskidor avsedda för denna form av skidåkning, i syfte att bredda marknaden för skidåkning ochnya typer av skidor.

I den här rapporten beskrivs utförande och resultat vid ett försök att öka automationen av flotationen i anrikningsverket i koppargruvan i Aitik utanför Gällivare. Anrikningsverkets syfte är att skilja värdemineralerna, d.v.s. främst mineraler innehållande koppar men även guld och silver, från resten av mineralerna i malmen. Flotationen kan delas in flera mindre delar. En av dessa kallas samflotationen och kan i sin tur delas in i råflotationen och scavengerflotationen.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förståelse för hur elever med hörselnedsättning deltar i dialog och samspel. Närmare bestämt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjälpmedel. I skolans styrdokument förespråkas elevaktiva arbetssätt och dialogen betonas särskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krävs deltagande på lika villkor samt tillgång till ett gemensamt språk. I dag får 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Denna rapport ingår i ett examensarbete på avancerad nivå inom ämnet produktutveckling.Arbetet innefattar en fallstudie som genomförts vid RTGA, Scania CV AB i Södertälje.Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts av undertecknad,teknologstudent från Mälardalens Högskola vårterminen 2015. Rapporten har upprättats i tvåversioner, en för Scania CV AB respektive en generell version där känslig företagsspecifikinformation har censurerats.I takt med att utvecklingen av motorprestanda fortskrider, med avseende på ökademotoreffekter samt teknikutveckling för emissionsreglering, så ökar också kravet på prestandaför kylsystem som måste klara av att kyla bort högre effekter. Fordonskombinationer medkraftfulla laddluftkylare löper dock stor risk att drabbas av utfälld kondens som fryser till is iladdluftkylaren vid låga omgivningstemperaturer. Isen medför ett tryckfall i laddluftkylarenmed prestandabortfall som följd. Scanias lösning till problematiken är en så kallad kylargardinsom syftar till att reducera kylluftflödet genom laddluftkylaren till den mån att isbildning intesker.

När paket transporteras vintertid kommer dessa att kylas ned av den låga utomhustemperaturen. Vid ankomst till sorteringsterminalen kommer paketen ha antagit en lägre temperatur än den i terminalen. Under tiden som paketen hanteras i terminalen kommer deras temperatur att stiga på grund av den högre inomhustemperaturen. Detta medför ett ökat uppvärmningsbehov i terminalen vilket således bidrar till en ökad uppvärmningskostnad och miljöpåverkan. Syftet med detta examensarbete är att ta fram en modell som beskriver energiflödet under transport och sortering för att kunna beräkna storleken på det ökade energibehovet som uppstår i paketterminalerna vintertid då nedkylda paket hanteras. Energibehovet skall sedan sättas i samband med den extra uppvärmningskostnad och miljöpåverkan som paketen ger upphov till.

Vindkraft är en förnyelsebar och utsläppsfri naturresurs. En fortsatt global utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft är att vänta. Fördelar med vindkraft till havs är bättre vindförhållanden och lägre krav på hänsyn till landskapsbild och närboende, vilket medför att vindkraftverken kan byggas större och därmed kan vinden utnyttjas mer effektivt. För havsbaserade vindparker krävs en lösning för grundläggning som är rationell och anpassningsbar. Vid dimensionering av konstruktioner till havs är det viktigt att ta hänsyn till den cykliska belastningen från vind och vågor konstruktionen utsätts för.

Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde.Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning.