Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Bakgrund: Varje år drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest påfrestande symtomet vid cancer är fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och är en subjektiv upplevelse. Fatigue är inte en trötthet som går över efter sömn och vila.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur det är att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrån Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.

Nordiska språk, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

Introduktion: Dental erosion definieras som förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar bakterier. Dagens förändrade livsstil och kosthållning medför att våra tänder oftare utsätts för kemisk påverkan som kan leda till erosion. Det är flera faktorer som samverkar och dental erosion har en multifaktoriell etiologi.Syfte: Syftet är att beskriva olika registreringsmetoder för dental erosion.Frågeställningar: Vilka metoder kan användas för registrering av initial erosion? Vilka metoder kan användas för registrering av avancerad erosionsskada? Vilka metoder är kliniskt beprövade på patient?Metod: LitteraturstudieResultat: Ett flertal registreringsmetoder fanns beskrivna i litteraturen, merparten var inte applicerbara kliniskt. Registeringsmetoderna som framgick i den beskrivande litteraturstudien var: 3D scanning microscope (IFM), Atomic absorption spectroscopy (AAS), Digital photography (DP), Focus-variation 3D microscopy (FVM), Longitudinal microradiography (LMR), Non-contact confocal laser scanning microscopy (CLSM), Optical assessment, Optical profilometry (OP), Quantitative light-induced fluorescence (QLF), Scanning electron microscopy (SEM), Stylus profilometry (SP), Ultrasound, White light interferometry (WLI) och X-ray diffraction (XRD).Konklusion: Vid registrering av initial erosion krävs analys av tandytans mineralinnehåll samt optiska analyser med hjälp av instrument.

Bakgrund: Det beräknas att nästan var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i framtiden. Ungefär 40 % utav cancerfallen går inte att bota. Det finns en ökad förståelse för att den palliativa omvårdnaden är viktig för att fullända obotligt sjuka patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Bakgrund: Flera barn drabbas årligen av cancer. Många gånger har dessa barn ett syskonsom också kommer att påverkas av diagnosen. Cancer är en allvarlig sjukdom med ett långtoch ofta plågsamt förlopp. Barns utveckling är komplex och beroende av trygghet ochuppmärksamhet. När ett barns syskon får cancer kan tryggheten rubbas och uppmärksamhetenförsvinna från barnet.

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.

SammanfattningBakgrund: När ett barn drabbas av cancer är det ett hårt slag för hela familjen där de ställs inför en helt ny verklighet. En förälder i kris kan bli oförmögen att visa känslor och stänger därför in den skuld och sorg de känner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars livssituation när ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie. Resultatet består av elva vetenskapliga artiklar som är systematiskt granskade och analyserade.