Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens frÄn andra terapiformer, samtidigt som kraven pÄ effektivitet, snabbhet och evidens frÄn hÀlso- och sjukvÄrdsetablissemanget Àr starka, Àr det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte Àr identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.FrÄgestÀllningar: Psykodynamisk psykoterapi ? Àr den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se pÄ behandling och behandlingsmÄl i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sÀtt att se pÄ den psykodynamiska psykoterapin nÀr det gÀller dess vetenskaplighet. FrÄgan om psykodynamisk psykoterapi Àr behandling i gÀngse medicinsk bemÀrkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen pÄ behandling hör ocksÄ mÄlet med densamma.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utstrĂ€ckning organiserad motorisk trĂ€ning bedrivs i skolan för elever i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. I detta syfte har ingĂ„tt att ta reda pĂ„ hur idrottslĂ€rare ser pĂ„ motorisk trĂ€ning i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa för barn i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har varit följande:1. Är motoriken viktig nĂ€r idrottslĂ€rarna planerar sina idrottslektioner?2.

Multikanalsljud, surround, har ökat i popularitet de senaste Ären och har gÄtt frÄn att vara en upplevelse som endast kunde fÄs pÄ biograf till nÄgot som finns i mÄnga mÀnniskors vardagsrum. Formatets styrka Àr att den upplevda rumsupplevelsen ökar samt att olika ljudkÀllor kan fÄ större och bÀttre separation. DÄ man sammankopplar det visuella intrycket av en persons position med det ljudande fÄr lyssnaren lÀttare att separera olika ljudkÀllor. Upplevelsen blir dÀrmed mer lik den situation som upptrÀder i verkligheten. I detta arbete ville vi hitta en praktisk lösning som möjliggör att surroundljud ocksÄ kan erhÄllas ur livesituationer, t.ex.

Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Legacy-system sköter idag flera kritiska affÀrsprocesser hos mÄnga företag och banker. Dessa system Àr dyra att underhÄlla och uppdatera med nya funktioner. Legacy-systemenÀr ocksÄ svÄra att anpassa till en tjÀnsteorienterad arkitektur eller SOA (Service OrientedArchitechture). DÀrför vill företagen börja fasa ut dessa system. SOA Àr ett tankesÀtt i hur man strukturerar ett system.

Rapporten undersöker metoder som teknikföretag anvÀnder inom produktutveckling i syfte att frÀmja ekologisk hÄllbarhet. Arbetet tar upp bakomliggande motiv till företags hÄllbarhetssatsningar samt hur dessa pÄverkar metodvalen. Vi diskuterar kring framtida utmaningar som företag stÄr inför gÀllande ekologisk hÄllbarhet i produktutvecklingen. Rapporten utgörs av en teoridel dÀr omfattande teori kring produktutveckling presenteras. Teori har huvudsakligen inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar, vilka i sig utgörs av genomförda studier av metoder etc.

Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Insamling av skogliga data Àr en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man anvÀnt sig av flygtolkning och uppföljning i fÀlt för att ta fram skogliga data. Men metoden Àr relativt dyr och dÀrför har jag valt att titta pÄ alternativa metoder dÀr man anvÀnder satellitbilder eller variabler som skattats utifrÄn satellitbilder för att automatiskt avgrÀnsa bestÄnd med hjÀlp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag anvÀnt skogsvÄrdsstyrelsens skogsinnehav i BÀcksjön. Fastigheten ligger ca.

DinBox Sverige AB sÀljer fastighetsboxar pÄ den skandinaviska marknaden och har produktionen utlagd till en leverantör Kina. Företaget startades i slutet pÄ 2007 och Àr med andra ord relativt ungt. Den logistiska delen frÄn bestÀllning till leverans av produkt, Àr en mycket viktig och vital del av verksamheten som mÄste fungera. Det logistiska flödet fungerar idag inte helt felfritt och det uppstÄr problem med leveranser.Jag fick som uppgift i mitt examensarbete inom supply-chain management, att undersöka det logistiska flödet nÀrmare för att hitta olika förbÀttringsförslag.Syftet med uppgiften Àr ta reda pÄ vilka fel som uppstÄr, kartlÀgga vilka typer av kostnader dessa fel innebÀr och utreda hur man kan undvika fel i fortsÀttningen. Examensarbetet ska resultera i ett passande förbÀttringsalternativ som ökar kontrollen av logistikflödet frÄn bestÀllning till leverans.Resultatet i examensarbetet har uppnÄtts genom en grundlig nulÀgesanalys, framtagande av ett flödesschema och identifiering av problem i processerna.

Kiruna Wagon konstruerar och tillverkar jÀrnvÀgsvagnar för transporter inom gruvindustrin. En av deras produkter Àr Taimn091 en vagn för transport av kopparslig. Vagnarna rullar idag mellan Bolidens koppargruva i Aitik och smÀltverket i SkellefteÄ. Eftersom vagnen transporterar koppar har den ett tak monterat för att förhindra kopparsliget frÄn att lÀcka ut i naturen. Taket öppnas idag med hydrauliska cylindrar via ett hydrauliskt aggregat som kopplas in till vagnarna vid laststationen.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.