Hela projektet ATK startade 1999 i och med att regeringen skrev sitt 11 punkts program för att fÄ ett snabbt resultat pÄ de farligaste vÀgstrÀckorna i Sverige. Hela projekt bygger frÄn början pÄ Nollvisionen som syftar till att fÄ ner antalet skadade och döda i trafiken. Huvudsyftet Àr inte att bötfÀlla folk som kör för fort utan ett sÀtt att fÄ ner medelhastigheten pÄ farliga vÀgar dÀr det förekommit mycket olyckor med svÄr utgÄng. ATK Àr ett automatiskt system som med hjÀlp av radar och digitalkamera fotograferar hastighetsövertrÀdelser och sedan rapporteras dessa genom kontorsförelÀgganden. Statistik visar att under projektets gÄng har medelhastigheten sjunkit samt antalet svÄrt skadade och antalet döda har minskat, samtidigt som lindriga skadade givetvis ökar.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

PÄ svenska myndigheter arbetar man aktivt med att erbjuda sina kunder möjligheter att göra Àrenden via Internet. FörsÀkringskassans egna studier tyder dock pÄ att personer som inte har svenska som modersmÄl Àr en grupp som i stÀllet vÀljer att komma in pÄ kontoren för att utföra sina Àrenden, Àven om Àrendena Àr relativt enkla. Den hÀr studien undersöker hur sprÄkteknologiska hjÀlpmedel skulle kunna underlÀtta för den hÀr gruppen att anvÀnda tjÀnster pÄ Internet.För att ta reda pÄ hur nysvenskar sjÀlva ser pÄ sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper dÀr deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer dÀr en person med sprÄksvÄrigheter försöker göra sina Àrenden pÄ Internet skulle kunna se ut. NÄgra olika sprÄkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna anvÀndas pÄ Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan hÀrledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert frÄn en novis i mÄnga avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvÀndning samt precision. Olika informationsprocesser Àr ocksÄ kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts pÄ har problem med höga interna rejekt, alltsÄ antalet fel ökar ocksÄ i samband med semestern och nyanstÀllningar.

Denna studie Àr genomförd pÄ en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar frÄn ABB som anvÀnds i den dagliga produktionen i karossfabriken pÄ Saab Automobile i TrollhÀttan. I dagslÀget anvÀnds off-lineprogrammerade robotprogram frÄn IGRIP i flera robotceller pÄ karossfabriken. IGRIP har under flera Är anvÀnds utan att man har nÄgon metod för att utvÀrdera för hur kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. BegrÀnsningarna hos IGRIP Àr att det inte automatiskt kan berÀkna och generera kollisionsfria banor vilket Àr mycket tidskrÀvande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal kapacitet i robotcellen.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna uppsats behandlar skapandet av en mjukvarusandlÄda, en metod med syfte att automatiskt kunna installera programvara och avlyssna trafiken som skickas pÄ nÀtverket i hÀndelse av att programvaran gör anslutningar under eller efter installationen som inte begÀrts av anvÀndaren och som kan vara oönskade. NÀr beteenden som kan klassas som olÀmpliga uppdagas i proprietÀr programvara finns det ofta ett företag som stÄr bakom programvaran, men i mÄnga fall av programvara med öppen kÀllkod finns det ingen att lÀgga skulden pÄ. DÀrför Àr det viktigt att sjÀlv kunna utvÀrdera programvara och av denna anledning skapas denna metod för att en anvÀndare ska kunna testa programvara innan den driftsÀtts. För att uppfylla denna funktionalitet skrevs ett skript som sedan anvÀnds för att testa en grupp olika programvaror.Resultaten av testerna visar pÄ att vissa programvaror inte gjorde nÄgra anslutningar, vissa gjorde anslutningar som var nödvÀndiga och vissa gjorde anslutningar som kan ifrÄgasÀttas beroende pÄ vilka krav som finns..

Programmet schemalÀggaren har funnits sedan 1994, och anvÀnds pÄ arbetsplatser för att pÄ ett strukturerat sÀtt lÀgga scheman för de anstÀllda. Programmet har sedan starten varit sÄdant att man sjÀlv ska skapa alla scheman och Àven koppla dessa till de anstÀllda, men det finns en önskan att programmet ska vara mer anvÀndarvÀnligt och lÀttanvÀnt. Ett steg i utvecklingen Àr att skapa en automatisk schemalÀggningsguide som gör det mesta av jobbet Ät anvÀndaren.Etex AB, som detta examensarbete Àr gjort Ät, avser att med detta examensarbete skapa en prototyp pÄ en sÄdan schemalÀggningsguide som ska implementeras i det befintliga programmet. Denna guide ska alltsÄ skapa scheman utifrÄn given data och sedan koppla dessa scheman till de anstÀllda som valts. Allt detta ska ske automatiskt.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie syftar till att utforska synen pÄ rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förÀndrat synen pÄ USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden Àr den uppmÀrksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden Àr kvalitativ intervju och mÄlet Àr att uppnÄ analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgÄngspunkter Àr Lippmanns texter om vÀrldssyn och agenda-setting, dÀr omrÄden som framing och third-person effect Àr framtrÀdande. Analysen visar att intervjupersonerna frÀmst Àr positiva till hur bevakningen fungerat.

Abstract: Den hÀr uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se pÄ sig sjÀlv samt hans/hennes omgivning och vad det Àr för faktorer som hjÀlper till att skapa den hÀr synen. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda mÀn. NÀr jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhÄllanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsÀttning. De umgÄs bÄde med personer som har funktionsnedsÀttningar och med personer som inte har nÄgonfunktionsnedsÀttning och vÀrderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.