Sökresultat:
158 Uppsatser om Automatiska mjölkningssystem - Sida 6 av 11
Kommunikativa funktioner hos emotikoner i svenska twitterinlägg
Emotikoner är ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, såsom på den sociala nätverkstjänsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som känslomarkörer i en text, men forskning har visat att de även har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner på Twitter kan öka förståelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser där emotikoner förekommer. Då funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats främst inom ramen för andra språk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlägg skrivna på svenska. 202 twitterinlägg innehållande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgångspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur.
Jämförelse av Dimensioneringsprogram : En jämförelse mellan Robot Millennium och StruSoft FEM- Design
 Syftet med detta projekt är att göra en marknadsundersökning av dimensioneringsprogram för byggnadskonstruktörer och att ge en rekommendation till Byggteknik AB för val av programvara. Metoden är att först genomföra en marknadsundersökning, sedan utvärdera lämpliga program och sist ge en rekommendation. Utvärderingen och rekommendationen ska grundas på användarvändlighet, pris, support, uppdateringar, långsiktig ägare, landsstandarder och utbildningsbehov. Resultatet från användandet gav stora differenser, med över 50% större maximalt moment i StruSoft FEM- Design och över dubbelt så stor nedböjning i Robot Millennium. Jämförelsen mellan programmen visar att Robot Millennium har en bättre användarvänlighet och lägre pris. Dock har StruSoft FEM- Design svensk support, automatiska uppdateringar och hanterar svensk landsstandard.
Aggressiv körning : hur arbetar polisen mot farliga beteenden i trafiken?
År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksäkerhetsstrateg på uppdrag av regeringen. I strategin framhävde ett antal punkter som ansåg vara prioriterade för att komma till rätta med trafiksäkerheten Denna strategi omarbetades och år 2006 kom en ny upplaga, där en viktig skillnad var att det årlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den här rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förändrat arbetssättet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras på intervjuer med fyra poliser från en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten ä att hastighetsövervakning ar ett prioriterat område i arbetet och det ofta sker med hjälp av civila videobilar.
Flimmer inriktad på störning mellan dimmer och långsam
elnätskommunikation
Störningar kan och kommer alltid att finnas på elnätet. Men de störningar som vissa hushåll fått uppleva efter det att den automatiska avläsningen sattes igång är inget som är normalt. Flimret som uppkommer i lampor på grund av störningen är mycket tydligt och det verkar även som annan apparatur kan påverkas av störningen. Denna störning har uppkommit eller blivit mycket tydlig efter Turtles system för avläsning av elmätare har installerats i dessa områden och har framför allt skett i samband med att det funnits en dimmer inkopplad. I ett fall finns det även misstankar om att en klocka i en tidstyrning påverkas.
Hur upplevs gemenskapen i en geografiskt spridd organisation? En fallstudie inom Exakta
I en ständigt föränderlig värld måste företag anpassa sin organisation efter omvärlden. I samma takt förändras ledarskap och kommunikation, vilka är förutsättningar för ett företags framgång och utveckling. Framförallt är dessa ämnen viktiga för företag som är geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar måste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mål. En ledare måste således finna alternativa tillvägagångssätt, för att upplevas som närvarande och få medarbetarna på ?samma bana?.
Förbättrad trombocyträkning hos katt med tillsats av iloprost till EDTA-blod
BAKGRUND
Kattens trombocyter har egenskaper som gör att dagens automatiska och manuella hematologianalyser ofta ger falskt låg trombocyträkning (pseudotrombocytopeni).
Trombocyträkningen (PLT) riskerar att bli missvisande låg på grund av att trombocyterna hos katter kan vara mycket större än trombocyterna hos övriga arter, samt för att katters trombocyter in vitro ofta är så lättaktiverade att aggregat bildas. En del av de största trombocyterna räknas inte av de automatiska hematologiinstrumenten (framför allt impedanstyper) och trombocytaggregat medför att trombocyterna blir ojämnt fördelade i blodprovet. Vid sant låga trombocytvärden kan livshotande blödningar uppstå och det är därför viktigt att kunna skilja katter med sann trombocytopeni från katter med falsk trombocytopeni.
Trombocytaggregering har effektivt förhindrats med prostaglandin E1. Prostaglandin E1 är dock mycket instabilt i rumstemperatur, vilket medför att effekten lätt kan utebli vid felhantering. Nyligen presenterade en studie analogen iloprost.
Är HTML 5 redo för användning? : - Fokus på funktionalitet gällande utvecklingsspråkets nya taggar och attribut
Det här arbetet innefattar html 5 i avseendet beträffande användning av dess nya taggar/attribut redan nu, även fastän år som 2022 eller 2014 har nämnts av vissa när det gäller utvecklingsspråkets färdigställande. Intresset bakom arbetet uppstod baserat på några olika saker. Först och främst vid studerandet inom kursen "Webbteknisk Introduktion" (som läses i samband med Webbprogrammerare-programmets första år (hösten 2009), hos Linnéuniversitet) där användning av nya taggar, och påståenden avseende att språket redan då kunde börja användas, samt även utvecklingsspråkets namn (eftersom innefattningen av språket består av mycket mer än taggar/attribut) bidrog. Av de nytillkomna taggarna/attributen, har automatiska tester (via Javascript) gentemot de senaste versionerna av webbläsarna (Maj 2011 samt Augusti 2011) bestående av Internet Explorer, Opera, Mozilla Firefox, Apples Safari och Google Chrome genomförts. Operativsystemen webbläsarna körts under består av Mac OS X Server 10.6.7 och Windows 7 Professional (x86).
Mellanchef, en position mellan många intressenter : En kvalitativ studie om mellanchefernas position inom äldreomsorgen och deras upplevelser av det.
Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.
Sjuksköterskors upplevelser av att möta drogberoende patienter : En intervjustudie
Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.
Ambulanssjuksköterskornas arbetsmiljö vid prehospital HLR : en kvalitativ intervjustudie
Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.
Från måttband och klave till knapptryckning i sågverksanläggning: virkesmätarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv
Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom
sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en
opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt
virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är
anställda vid någon av landets till antalet idag tre
virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i
Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening
tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en
väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde
Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening.
Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk
idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.
Från måttband och klave till knapptryckning i sågverksanläggning: virkesmätarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv
Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.
En kartläggning av tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer. : En deskriptiv observationsstudie.
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet.
Signalförändring i automatisk urinmätare : - en ingående studie om dess orsaker
Denna rapport diskuterar vilka ämnen i urinen som påverkar förutsättningarna för utvecklingen av biofilm i Observe Medicals automatiska urinmätare Sippi och på så sätt stör mätsignalen. Idéer och förslag på åtgärder mot detta problem diskuteras. Rapporten tar upp fem olika lösningar som har testats med produkten: albumin utspätt med vatten, fritt hemoglobin utspätt med vatten, albumin blandat med urin, fritt hemoglobin blandat med urin samt endast urin. Volymmätningarna gick till på ett sådant sätt att varje lösning pumpades från en behållare till mätkammaren i Sippins engångsset. Alla mätningar utfördes med två varianter av engångsset.
Maskinöversättning: kan den producera begripliga översättningar?
Uppsatsen undersöker möjligheten att producera översättningar av godtagbar kvalitetfrån engelska till svenska med hjälp av två automatiska maskinöversättningsprogram.Trots att forskning bedrivits i flera decennier har man inte lyckats framställaett automatiskt översättningssystem som kan prestera lika bra som mänskligaöversättare. Men all forskning har inte varit förgäves. Även om datorn än så längeinte kan ersätta mänskliga översättare sägs den kunna fungera som ett tidsbesparandeverktyg vid översättning. Språkteknologin har nämligen utvecklat översättningsstödi form av översättningsminnen och termbanker som är mer pålitliga änautomatiska översättningsprogram eftersom de baseras på översättarens tidigare arbeten.Utvecklingen av ett fullkomligt översättningsprogram har avstannat och forskaremenar nu att den även har ändrat inriktning. I dag sägs målet med ett automatisktmaskinöversättningsprogram vara att framställa så kallade grovöversättningar.Dessa grovöversättningar måste ha två olika sorters kvaliteter: begriplighetskvalitetoch redigeringskvalitet.