Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ?informa-tionsålder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på.

Hunden härstammar från vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sätt att kommunicera och har även ärvt vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmänhetens trygghet vad det gäller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fått större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att få en möjlighet att bekämpa problemen med hundar i tid, och på så sätt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma åt är de som använder hundar i kriminella syften och de som håller dem under extremt dålig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast på flera olika faktorer, varav den största är olämpliga ägare.

Ledande europeiska och amerikanska forskare har slagit fast att partiklar i emissioner från vedeldning ("vedrök") och utsläpp vid småskalig biobränsleeldning generellt sett måste anses som skadligt för hälsan vid exponering, även i de låga halter som normalt förekommer i utomhusluften. Vad som dock saknas är kunskap kring hur denna "farlighet" förändras, och kan påverkas, då modern teknik används samt hur olika biobränslen förhåller sig i detta sammanhang. Skälet till att det är så viktigt med forskning inom området är eftersom det är beslutat i Europeiska Unionen att 2020 skall 20% av medlemsnationernas energibehov komma från förnyelsebara bränslen. Redan nu är det känt att stora delar av PM2,5 kommer från biomassaförbränning, främst småskalig sådan, och därav behövs forskning om vilka tekniker som har minst negativa effekter så att rätt teknik väljs när EU målet uppnås. Ett bra sätt att undersöka dessa frågeställningar är genom s.k.

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror på att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse eller att begreppsmodellerna inte är tillräckligt utvecklade. Resultatet visar att det är av stor vikt att eleverna skapar sig en bättre förståelse av matematiska begrepp, för att kunna få större matematisk förståelse. Vår begreppsbildning som är en process om hur vi lär oss nya begrepp eller får ytterligare kunskap om tidigare begrepp är av intresse för lärare då studier visar att vi inte har tillräcklig kunskap. Denna uppsats har fokus på hur vi kan använda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande två frågeställningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor användas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svårigheter kan det finnas med att använda begreppskartor?I denna studie används två teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlärningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlärning vilket inkluderar hans tre matematikvärldar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.

Syfte och frågeställningarSyftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?MetodSex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien är att utifrån verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förståelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers användande av metoden samt dess värde för organisationer. Studien är avkvalitativ karaktär och fokus fästs vid tolkning och förståelse av AC baserat pårespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats från sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har påvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mångt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jämförts. Tidigare forskning har påvisat att passiv förvaltning är att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat på grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att förespråkarna antar en effektiv marknad. Ämnesområdet är ett väl utforskat område dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och därmed gavs implikation till fortsatt analysområde för den här studien.Syftet med uppsatsen är att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hänsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillämpas för utveckling av existerande teori.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.