Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.

Uppsatsen behandlar varumärkesutvidgning från vara till tjänst där tjänsteerbjudandets särdrag antas påverka utvidgningens styrning i jämförelse med en varumärkesutvidgning från vara till vara. Varumärkesutvidgningsforskningen brister eftersom den varken beaktar att eller hur tjänsters särskiljande drag påverkar varumärkesutvidgningsprocessen. Det är detta kunskapsgap som uppsatsen behandlar. Syftet är att identifiera och analysera särskiljande drag i varumärkesutvidgningsprocessen när utvidgningen utförs från vara till tjänst jämfört med från vara till vara.Resultatet av uppsatsen är att ett särdrag i form av ett behov att omdefiniera varumärket utifrån en tjänstedefinition har identifierats. Detta är av vikt då varumärkets image annars lämnas utsatt för de risker en ouppmärksammad nyckelfaktor, i form av serviceprocessen, kan medföra..

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

Användning av digitala tjänster är inte längre endast begränsat till en plattform. Användningen av till exempel mobiler och surfplattor har gjort att tjänster idag anpassas för flera plattformar. En plattformsoberoende tjänst är en digital tjänst som kan användas på flera plattformar. Tidigare studier har presenterat karaktäristiska drag som beskriver plattformsoberoende tjänster. De karaktäristiska drag som har definierats är komposition, kontinuitet och följdriktighet.

Denna studie handlar om dialektanvändning och attityder till dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger på en enkätundersökning som har genomförts i två gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna från Uppsala och i den andra från övriga Uppland. Enkäten bestod av två delar: en första del innehöll allmänna frågor om användningen av dialekt och standardspråk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmärkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkätens andra del.De viktigaste frågeställningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de är, om det finns några skillnader mellan språket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor när det gäller användning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen där de flesta elever kommer från uppländska landsbygden är mer dialektala än de i klassen där de flesta kommer från Uppsala.

Den traditionella dialekten i Mora används idag i allt mindre utsträckning, framförallt hos unga. På vilket sätt talar då ungdomar i Mora idag? Den här uppsatsen undersöker dialekten hos åtta Moraungdomar. Jag analyserar vilka språkliga drag som lever kvar och vilka som är nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomspråkliga variablerna kön, geografi och socialt nätverk påverkar informanternas dialektanvändning. Jag tittar också på hur informanterna själva ser på dialekten.Undersökningen visar att dialekten har genomgått en stor förändring.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.