I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vår förflutna verklighet. Där finns ledtrådar till varför vår kultur och vårt samhälle ser ut som det gör. Ledtrådar till varför revolutioner uppstår eller varför dramaserien Rederiet slutade sändas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser några ögonblick på vägen. Jag upplever att svensk kultur- och samhällshistoria ofta presenteras på ett onyanserat och likriktat sätt.

Syfte: Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men också en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL är och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL på högskolans hemsida. Syftet var också att undersöka varför AIL används; d.v.s. vilka argument Högskolan Väst använder sig av i sin marknadsföring av AIL.

I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning från 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgå från Platons texter för att modellera ett samhälle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmässigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus på förberedelserna vad gäller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. Huvudfrågan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmässigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i så fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmässigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrån enbart text är möjlig, men att det måste till mer än bara arkitektur för att få den levande. Man bör också ta hänsyn till vana spelares inlärda spelbeteenden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ?Min önskedag?. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Dagens elever rör sig i ett samhälle som ständigt undergår förändringar och utvecklas, och där Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv både i och utanför skolan. Dessa förändringar gör att det kan vara av intresse för såväl elever som lärare, att vara införstådda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehålla, men även hur det kan integreras i svenskämnet.Målet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men även försöka ta reda på i vilken utsträckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades på en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever från såväl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utsträckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna.

This study's interest area loops around how it is possible to understand texts' leverage over human thinking and acting. Focus lies on understanding which forces that form people?s views around men and women's relationships and relations in the public room. From this perspective our interest is to explore how the phenomenon rape is expressed in texts and how we can understand how rape through these texts are to be shaped in individuals' thoughts awareness and. Finally, it is also relevant to create understanding for how rape as a discoursive practice can have effects on individuals and society.