Bakgrund och problem: Under hösten år 2008 drabbades världsekonomin av en djup lågkonjunktur. Efterfrågan på olja sjönk och fraktpriserna på olja sjönk till de lägsta nivåerna på tolv år. I ekonomipressen förekom under år 2009 artiklar som talade för att rederibranschen stod inför en svår kris. Eftersom konjunkturen är kopplad till nedskrivningsbehov väcks frågor kring detta. I rederibranschen står fartyg för en betydande del av tillgångarna och nedskrivning kan ha stor påverkan både på resultat- och balansräkning.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.