Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka är:Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag?Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas.

Bakgrund: Medvetenhet om kropp och rörelse nämns ofta som en viktig fakor i att öka prestationsförmåga, undvika skador, nå högre livskvalitet och förbätta sjukdomstillstånd. Det har länge funnits ambitioner att förbättra rörelse genom ökad medvetenhet. Feldenkraismetoden är en metod för att förbättra rörelse genom förhöjd rörelsemedvetenhet och är förenlig med nutida vetenskap men förhållandevis lite empirisk forskning stöder metodens effektivitet. De flesta tidigare studier har varit på någon form av dysfunktion och ofta subjektiv upplevelse snarare än objektiva värden. Det har varit svårt för Feldenkraispedagoger att finna rätt mätmetoder för att utvärdera metoden.Syfte: Studiens syfte är att utvärdera effekten av träning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden på rörelse hos friska personer genom kvantitativ mätning.Metod: Friska kvinnor i en experimentgrupp (n=4, 30±7 år) och en kontrollgrupp (n=4, 26±2 år) testades med fem kvantitativa rörelsetester; one-leg standing balance, one-leg standing long jump, standing triple jump, star excursion balance test och upper quarter Y-balance test, innan och efter en intervention ledd av en auktoriserad Feldenkraispedagog där experimentgruppen genomgick tio träningsfällen enligt Feldenkraismetoden under fem veckors tid.Resultat: Signifikant förbättring (P?0,05) i förhållande till både förtest och kontrollgrupp sågs vid star excursion balance test för vänster ben.Slutsats: Träning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden verkar kunna leda till förbättring i kvantitativt mätt rörelse hos friska kvinnor.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera kommunalägda energibolag gällande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjänsten ska upphandlas externt eller om en anställd på företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden på ett induktivt sätt. Den primära datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundära datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen består av revision, internrevision och intern kontroll. Den äräven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna är samt den samverkan somfinns dem emellan.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden?iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig..

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies? size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva förfarandet med tilläggs-köpeskilling i samband med företagsförvärv. Dessutom har vi studerat vilka eventuella möjligheter och begränsningar förfarandet innebär för inblandade parter. Metod: Problemet är angripet utifrån den kvalitativa metoden. För att studera för-farandet genomförde vi intervjuer med personer som hade insikt i ämnet. En företags-ledare, en riskkapitalist, en revisor och en advokat.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån.