The term maneuver warfare is frequently used in western defense doctrines and theoreticaltextbooks. The ambition of the Swedish armed forces is to attempt maneuver warfare in allappropriate situations. Theories and doctrines indicate the importance of decentralized command and control systems. Mission command (Auftragstaktik) is one such system and should be applied to all situations of the Swedish Armed Forces. There are theoretical and doctrinal bases for warfare and command, but in practice, what are the preconditions for this? Previous research addresses many theoretical questions but there are flaws in existing studies investigating practical realities.The purpose of this study has been to reach a deeper understanding of armed forces ability to maneuver warfare by analyzing conformity of command and leadership perspectives in practice.This is an interview-based qualitative case study in which respondent´s statements were analyzed and interpreted in relation to a theoretical framework.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.