Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Val av nätverksoperativsystem är något som blivit viktigt att besluta i många företag och organisationer. Nätverken får fler och fler tjänster, många som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen måste hänga med i utvecklingen för att kunna få ett nätverk som är lätt att administrera och som är användarvänligt. Det finns ett flertal nätverksoperativsystem att välja på. De två vanligaste är Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehåller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid val av nätverksoperativsystem.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse. Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Utsättas för det okända kan vara skrämmande för varje mänsklig varelse. När ett barn måste genomgå en undersökning eller behandling kan en sådan situation representera det okända och det hotfulla. Barn i alla åldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna påverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lägre oro och stressnivåer i samband med undersökningar och behandlingar..

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet.

Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor.