Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och meningsfullhet och kärlek.

Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Fetma har idag blivit ett världsproblem och i Sverige är cirka var tionde person fet. Denna siffra förväntas öka och med den även kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att finna effektiva metoder för att behandla och förebygga fetma och fetmarelaterade sjukdomstillstånd så som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. För att en person ska kunna förändra sin livsstil och sitt beteende krävs stöttning och motivation och enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det sjuksköterskans ansvar att motivera patienten till förändrade livsstilsfaktorer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka viken effekt motiverande samtal (Motivational interview ? MI) har vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.

Hepatit B är en virusinfektion som orsaks av Hepatit B virus (HBV). Hos de flesta människor orsakar detta virus inte några större problem men hos cirka 5-10% av de drabbade utvecklas en kronisk form som kan vara allvarlig. Detta beror på att vid den kroniska formen finns det en risk att levercirrhos och hepatocellulärt carcinom utvecklas. Idag finns det effektiv men ej botande behandling mot kronisk hepatit B. Målen vid behandlingen av kronisk hepatit B är att minimera risken för utveckling av cirrhos, leversvikt och hepatocellulärt carcinom, vilket görs genom inhibering av HBV virusreplikation.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Ämnet mobbning utgör idag ett allvarligt problem i många svenska skolor. För att arbeta med problemet har skolorna genom lagstiftning ålagts att arbeta med före-byggande insatser men också med åtgärder i det enskilda fallet. Sedan den 1 janu-ari 2009 finns reglerna om detta samlade i 14a kapitlet i skollagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka skolans skyldigheter vid kränkande be-handling av elever. Detta görs utifrån frågeställningarna:-Vad är skolans juridiska ansvar enligt Skollagen kapitel 14a?-Förverkligas lagens intentioner i skolornas praktiska arbete?Metoden till uppsatsen har delats mellan rättsdogmatisk metod och rättssociolo-gisk metod.

Terapeutisk och taktil beröring är behandlingsmetoder som har använts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifält. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk människosyn där helheten är en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.