Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att studera hur transsexuella personer kan se på och förhålla sig till olika aspekter av kön och könsidentitet. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig som transsexuella eller upplever en inkongruens mellan sitt mentala kön och den biologiska anatomiska kroppen. Vi ämnar därtill även belysa huruvida våra intervjupersoner betraktar kön och könsidentitet som något föränderligt/påverkbart eller oföränderligt/opåverkbart.Våra frågeställningar lyder:? Hur upplever transsexuella personer transsexualism och olika aspekter av kön?? Vad kan transsexuella personer se som föränderligt respektive oföränderligt gällande kön?? Vad kan av intervjupersonerna anses utgöra grunden för en könsidentitet?? Kan en könsidentitet upplevas komplett utan att man kroppsligen har de fysiska könsAttribut som förknippas med det upplevda könet?Vi har valt att analysera vår empiri utifrån ett konstruktivistiskt och ett essentialistiskt perspektiv samt olika förhållningssätt kring teoretiska begrepp så som heteronormativitet och könsidentitet. Vi har även använt oss av tidigare forskning och andra källor för att skapa en djupare förståelse för vårt material.Resultaten av vår studie visar på en stor heterogenitet och komplexitet.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorAttribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar.

Tidigare forskning visar att det finns bristfällig information gällande kunskap och förebyg-gande av ätstörningar. Dessutom har det skett en gradvis ökning av ätstörningar bland kvinnor på senare år, vilket styrker denna studiens relevans. Syfte med denna studie var att undersöka elittränares uppfattningar om och syn på ätstörningar bland kvinnliga simmare. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elittränare i simning. Intervjuerna utfördes baserade på en intervjuguide innehållandes fyra teman: allmänna frågor, uppfattning om ät-störningar, fysiska egenskaper samt förebyggande av ätstörningar.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika Attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna.

Den här uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att ställa denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jämställdhet i samhället i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehållsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger från 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gått till, samt över vilka typer av leksaker och vilka Attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förändringar har skett under perioden, särskilt gällande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, då jämlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella ämnen i samhällsdebatt och politik. Från 80-talet och framåt så blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, även om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som användes blev mer subtila och implicita.Vad gäller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn så har de under hela perioden varit genomgående traditionellt stereotypiska.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre Attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att identifiera intressanta fenomen kring ekologiska produkters förpackningsdesign. Fenomen som kan ligga till grund för vidare forskning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi- strukturerade djupintervjuer med konsumenter samt en serie butiksstudier för att samla in primärdata till detta arbete. Teoretiska perspektiv: Vi har i teorikapitlet beskrivit teorier dels från området för förpackningsdesign, och dels konsumentbeteendevetenskapen i form av teorier om motivation, self, involvement och means-end chain.Empirisk analys: Utifrån valda teorier har vi tolkat resultaten från de 15 kvalitativa djupintervjuerna. Resultaten har tolkats utifrån olika huvudteman vi funnit intressanta från intervjuerna vilka inkluderar den allmänna inställningen och kunskapen om ekologiska produkter samt förpackningens roll och påverkan.Slutsatser: Vi har genom denna studie kommit fram till att ekologiska produkters förpackningsdesign har en viktig informativ uppgift, inte främst för att sticka ut och vara lätta att hitta, utan för att kommunicera just det faktum att de är ekologiska. Vi har funnit framför allt två starka Attribut som förknippas med ekologiska produkter; Medvetenhet och ekonomisk stabillitet.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification Attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.