Det är vanligt förekommande att äldre som bor i särskilt boende anser att de inte får vistas utomhus i den utsträckning de önskar. Forskning visar att utevistelse och naturupplevelser kan ha positiv inverkan på människans hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den samlade kunskapen om utevistelse och naturupplevelser för äldre människor i särskilt boende. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt. Resultatet visar att de äldre vistas utomhus i olika utsträckning, men att många önskar vara ute mer än vad de har möjlighet till.

Syftet med studien var att undersöka hur den psykosociala boendemiljön är för personer som bor i särskilt boende som insats via LSS med särskilt fokus på förekomsten av hot- och våldsituationer. Studien har genomförts vid särskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige. För att få svar på syftet samlades data in genom kvalitativa intervjuer med personal som grundade sig på öppna frågor. Forskningsfrågorna i studien har varit: I vilken utsträckning kan de boende påverka sin psykosociala boendemiljö? Hur arbetar personalen för att minska hot- och våldsituationer? Hur stor insyn ger personalen de boendes företrädare i hot- och våldsituationer som uppstår på boendet? Som stöd vid intervjuerna har jag haft en intervjuguide med frågor som var kopplade till forskningsfrågorna.

En god munvård har betydelse både för hälsa och det allmänna välbefinnandet och brister kan leda till lidande såsom sjukdom, undernäring och försämrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vårdande teamets förhållningssätt till munhälsovård för vårdtagare i särskilt boende. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjälp av en innehållsanalys. Studien visade på en komplex problematik och det framkom att munvården kan innebära ett etiskt dilemma på grund av det starka integritetsområde som munnen utgör.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation när de är placerade på Hem för Vård eller Boende. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare på Hem för Vård eller Boende och ungdomarnas syn på motiverande faktorer och utgår från följande frågeställningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgå behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgå behandling?? Finns det några skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgå behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri är tematiserad utifrån de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgå behandling. Jag kommer använda motivationsteori för att belysa de tre teman som är mål, förutsättningar och relationer.Studien visar på att dessa tre delar är ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna på Hem för Vård eller Boende för ungdomar. Bilderna jämförs och kommer fram till att de ser samma mål men har olika syn på hur vägen dit ser ut.

När en äldre person drabbas av sjukdomen demens vårdas ofta denne av närstående i hemmet under lång tid. När den äldre blir för sjuk brukar denna vård bli ohållbar och en flytt till särskilt boende behövs. Sjukdomen och flytten väcker många olika känslor hos de närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom i samband med flytt till särskilt boende. Resultatet i studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju närstående till äldre med demenssjukdom där den äldre flyttat till särskilt boende.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen.

Stockholm lider idag av omfattande bostadsbrist och ständigt ökande befolkningsmängd. För att möta detta ökande behov av bostäder i Stockholm finns en nödvändighet i att utforska nya vägar till att åstadkomma detta. Här finns en unik möjlighet till en förtätning av staden genom att utnyttja Stockholms stora vattenarealer för att bygga flytande bostäder.Som alternativ till den traditionella byggkonsten ämnar examensarbetet till att demonstrera de kvaliteter som finns med att bo på vatten genom att utforma ett attraktivt bostadsområde med flytande konstruktion. Projektet illustreras i det tidigare hamnområdet vid Liljeholmskajen i Årstadals hamn, Stockholm. För att åstadkomma detta utförs fallstudier på olika typer av flytande konstruktioner som finns på den svenska marknaden för att fastställa de bästa konstruktionslösningarna som leder till färdiga förslagshandlingar.Resultatet visar att ett flytande bostadsområde är genomförbart med dagens teknik som ett sätt att förtäta staden.

Kurs/nivå: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivå, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsättning för att lyckas är att rätt personal driver företaget framåt. Västerländska företag upplever att kompetensen är svår att finna och behålla inom kunskapsbaserade tjänster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding är ett vedertaget begrepp i västvärlden som hjälper företag att attrahera personal, forskningen är inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behålla kompetent personal på plats i landet.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att blandat boende leder till bättre integration.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.