Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten.

Titel 9A ? Klassen som ingen sågFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation.

This essay aims to examine Martha Nussbaum's proposal for a classical defense of reform in liberal education and her critique of utility thinking in higher education. I want to explore how Nussbaum uses history to create an ethical alternative that cultivates both moral and intellectual virtues, which she considers to be crucial for the survival of democracy. In examining Nussbaum's use of Aristotle, I focus on her work as a proposal for institutional implementation of an Aristotelian epistemology and the cultivation of the individual as an ethical political subject. This study highlights the epistemological, educational and political ideas that form the basis of Nussbaum's ideals. I intend, however, to go beyond a contextualizing reading and thus establish a dialogue with a radical intersubjectivity to respond to Nussbaum's ambitions to recognize human vulnerabilities as assets for reason.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Our purpose was to investigate which readiness, different sectors in a minor city has to meet honour-related problems. We wanted to investigate how they manage honour-related problems and how the co-operation in these cases is between different authorities. Our questions at issue were: Which knowledge's, experiences there are about the culture of honour, which resources has the authorities and how is the co-operation between different organisations work?We have collected present documentation and research about the subject. We made eight quality interviews with different persons within professions, as we understood, came in contact with cultures of honour.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

This essay is a meta study of essays published at theInstitution of Library and Information Sciences at theUniversity of Borås in 2009. It aims to answer the followingquestions:What attitudes about new media can be found in essayswritten within SSLIS and are there traces of media panic inthe discourse?The theoretical framework of the essay is based on a theoryof the concept of media panic as defined by Kirsten Drotneret al, and the concept of moral panic as defined by StanleyCohen.The method used is derived from Klaus Krippendorff?sideas on content analysis, as published in the book ContentAnalysis. The method in this study uses computerizedsearches for target words. The target words used were:Internet, web, e-, blogg, facebook and twitter.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Detta examensarbete handlar om hur Åstorp, en mindre ort i nordvästra Skåne kan utveckla sin identitet och attraktivitet som Söderåsstaden. Syftet med examensarbetet är att undersöka, försöka förstå och med fokus på gestaltning ge förslag på utveckling av en mindre centralorts problematik med identitet och fortsatt utveckling i en konkurrensutsatt region. Åstorp är ett relativt ungt samhälle som byggdes upp i samband med järnvägens etablering 1875. Åstorp är en liten inlandskommun med knappt 15 000 invånare beläggen mitt i det expansiva, nordvästra hörnet av Skåne. Kommunens centralort ligger alldeles intill Söderåsens nordvästra spets och har ett unikt läge tack vare järnvägsstationen med Pågatåg och den intilliggande naturen. Dock är kopplingen till Söderåsen otydlig och kommunen har en ambition att stärka denna. Kommunens vision för 2020 är: Åstorp ? Söderåsstaden där människor och företag möts och växer.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar de senaste 100 åren, från att ha varit ett konfessionellt kristendomsämne till att ha blivit ett ämne präglat av förståelse för andras kulturer och livsåskådningar samt etik. Ämnet väcker många reaktioner och elever i gymnasieskolan har många åsikter kring ämnets innehåll och nytta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämnet har förändrats genom att studera olika kursplaner. Vad som påverkat dessa förändringar kommer också att granskas. Att ta reda på hur dagens gymnasieelever ser på religionsämnet är också en del av denna studie.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.

The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Go?ran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka ge klarhet på några vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vår kunskap inom detta område för att om möjligt möjliggöra ett ställningstagande gjort utifrån empiriska studier snarare än antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gång. Vi tar även upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpåföljd. Vi har sammanställt vårt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterära böcker med olika inställningar till dödsstraffet, dels genom en Brå-rapport samt Amnesty internationell.

Sara Lidman?s second novel Hjortronlandet (1955) unfolds in the north of Sweden in the early 20th century. It describes the progress of modernity and the conflicting interests of an old local culture and a new more ?civilised? one. The two cultures are constituted by different value systems and in the novel they are represented by two neighbour communities.