Sökresultat:
452 Uppsatser om Attraktiva stadsmiljöer - Sida 15 av 31
Lokaliseringsbeslut vid outsourcing av produktion
Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.
Social hÄllbarhet och attraktionsfaktorer i en urban kontext. Fallstudie över Malmös nya stadsdel Hyllie
Do new, attractive neighborhoods meet the requirements of being socially sustainable? This essay is based on the potential conflicts between the pursuit of social sustainability, while the theory of the creative class influence city planning. Social sustainability is difficult to measure, but implies broadly that everyone should have equal rights and opportunities. A city or region that aims to attract a certain type of people by providing what they ask for, might pay less attention and spend less resources on the rest of the population. Socially sustainable - for whom? The new district Hyllie in southern Malmö stands in focus, and the paper seeks to identify how different operators in Malmö defines the concept of social sustainability, how it is implemented in the design of Hyllie, and if any potential conflicts may arise.Interviews with the following informants; representants from the Office for City Planning in Malmö, the nonprofit organization Sustainable Development SkĂ„ne, the Commission for a Socially Sustainable Malmö and the company Skanska Ăresund have constituted the main methodology, among with reading and analyzing existing documents and policies relating to the development of Hyllie.
Marknadsföring som vÀgledning
Undersökningen har fokuserat pÄ hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vÀnda en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka pÄverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbÀttra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som gÄr första Äret pÄ Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter frÄn gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege dÀr Industriprogrammet ingÄr.
Strategier mot hÄllbara och attraktiva stadsdelar: Kronan igÄr, idag och imorgon
Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.
Den attraktiva stadens framvÀxt
The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for MalmöŽs and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.
Förnuft eller kÀnsla? ? en studie om faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv
Studien Àr en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lÀrosÀte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lÀrarstudenter. FrÄgestÀllningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har dÀrför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgÄngspunkt för den teoretiska analysen har anvÀnts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrÄn Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.
LÄngt eller kort kontrakt? - En studie i applicering av reala optioner i ett sjöfartssammanhang
Ett centralt beslut inom sjöfarten Àr valet mellan spotkontrakt, korta kontrakt, och tidsbefraktningskontrakt, lÄnga kontrakt. I dagslÀget fattas beslut, av redaren eller en analytiker, som ofta baseras pÄ kÀnsla och intuition. Problematiken innebÀr att en valmöjlighet att avvakta att binda upp fartyget pÄ en lÄng tidsperiod, och dÀrmed missa en eventuell marknadsuppgÄng i fraktpriser, bör ha ett vÀrde. Denna uppsats utgÄr frÄn grundlÀggande optionsteori för att konstruera en modell med hjÀlp av reala optioner, som ska kunna fungera som ett komplement vid beslutssituationen. Realoptionsmodellen testas pÄ simulerad data för att undersöka om dess egenskaper överensstÀmmer med de teoretiskt önskvÀrda.
Attraktiva gaturum för gÄngtrafikanter
Efter bilens ökande dominans i gaturummet gÄr trenden idag Ät att ge andra trafikslag mer plats, dÀr ibland gÄngtrafikanter. Olika strategier finns för att skapa gaturum pÄ de gÄendes villkor, ett vÀxande koncept i Europa Àr shared space.Detta arbete sker i syfte att analysera planering för gÄngtrafikanter i gaturummet. TvÄ fallstudier har genomförts, en pÄ Skvallertorget i Norrköping och en pÄ Götgatsbacken i Stockholm. Arbetet undersöker hur planeringen skett i de tvÄ fallen, om ÄtgÀrderna höjt attraktiviteten och sÀkerheten pÄ platserna och Àven hur gÄngtrafikanterna dÀr upplever det.För de bÄda fallstudierna har planerare intervjuats och kortfrÄgeintervjuer har skett med gÄngtrafikanter pÄ respektive plats. Dessutom har egna observationer gjorts.Skvallertorget, en torgliknande korsning i Norrköping, Àr ett av Sveriges mest kÀnda exempel pÄ shared space.Götgatsbacken, en populÀr gÄgata i Stockholm har flera funktioner bÄde som shoppingstrÄk och cykelstrÄk för cykelpendlare.
KonstgrÀs, varför dÄ?
KonstgrÀs anvÀnds allt mer som markbelÀggning inom sportytor och runt om i samhÀllet som pÄ lekytor, sportytor och i trafikmiljön. KonstgrÀs lades för första gÄngen sÄ tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgrÀset förÀndrats och förbÀttrats sÄ att det i dag Àr godkÀnt att spela elitfotboll pÄ konstgrÀsplaner. Fördelarna med konstgrÀs Àr mÄnga, bland annat Àr det ett tÄligt och lÀttskött material som tÄl att vistas pÄ Äret runt, dygnet runt. Sportytor med konstgrÀs ökar antalet anvÀndartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Ăsterrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.
Kvinnors upplevelser av att förlora brösten till följd av bröstcancer
Bröstcancer Àr idag en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor. En behandlingsmetod för att avlÀgsna brösttumörer Àr mastektomi dÀr bröstvÀvnad opereras bort vilket medför att kvinnan förlorar ett eller bÄda brösten. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha förlorat ett eller bÄda brösten till följd av bröstcancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier: Att tvingas leva med en deformerad och ofullstÀndig kropp, Att bli frÄntagen sin sexualitet och kÀnna sig oattraktiv, Att inte bli förstÄdd och sakna stöd frÄn andra, Att acceptera situationen och vara tacksam för livet.
E-handel: Let's get it on(line) Hur kan e-handeln och e-butiker göras mer attraktiva för konsumenter?
InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har pÄverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mÄtt som kan anvÀndas för utvÀrderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfrÄganlyder: Hur pÄverkas redovisningens relevans nÀr man fokuserar pÄ branschspecifika mÄtt kontramÄtt enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som anvÀnds för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett pÄ företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gÄ ner pÄ enskilda poster i rÀkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin Àr agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nÀren individ Àr tillsatt för att maximera vinsten Ät en annan.
Ekologiskt - ett hÄllbart köpargument?
dagens nÀringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumÀrke som vÀrnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpÄverkan. Men hur stor vikt lÀgger kunden vid att det klÀdesplagg de köper Àr av ekologiskt hÀrkomst? Uppfattar de ekologiska klÀdesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lÀgger stor vikt vid om ett plagg Àr ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av klÀder. Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tidigare forskning i den textila vÀrdekedjans miljöpÄverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.
AnvÀndning av konst i samspel med landskapsarkitektur : med utgÄngspunkt i Gunilla Bandolins och Olafur Eliassons verk
The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.
Motivation och yrkesval : Vad driver studenter att vilja arbeta som managementkonsult?
Vad som motiverar olika grupper har lÀnge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag Àr strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer Àr förÀnderliga och pÄ senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och Àven attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter Àr yrket som managementkonsult, vilket Àr ett varierande men pÄfrestande yrke med relativt lÄg finansiell ersÀttning per nedlagd tid. Denna attraktion sÀger till viss del emot vad erkÀnda motivationsteorier menar motiverar dessa personer och dÀrmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar Àr viktigt för denna grupp.