Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Attraktiva städer - Sida 14 av 30

RydsgÄrd nÀsta! TÀtortsutveckling av RydsgÄrds stationssamhÀlle i Skurups kommun

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hĂ€nt en del i RydsgĂ„rd pĂ„ sistone; det finns inte lĂ€ngre nĂ„gra tomma hus och priserna har sĂ„ smĂ„tt börjat stiga, det har gjorts satsningar frĂ„n kommunens sida pĂ„ upprustning av det centrala ?torget? och orten har fĂ„tt en helt ny stationsutformning.

FörskollÀrare ett bristyrke - Vikten av att attrahera och konkurrera om kvalificerade medarbetare

Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Bönor i skolmaten : en pilotstudie i att öka konsumtionen av baljvÀxter i grundskolan

Bönor har visats ha mÄnga hÀlsofrÀmjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lÄgt kaloriinnehÄll, lÄg fetthalt, lÄngsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljvÀxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersÀtta animaliskt protein med protein frÄn baljvÀxter menar Livsmedelsverket att intaget av mÀttat fett och överflödig energi kan minskas, och dÀrmed minskar ocksÄ risken att drabbas av övervikt och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.Syftet med studien Àr att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att Àta baljvÀxter, med sÀrskilt fokus pÄ bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de Àter i dagslÀget. Studien vill Àven pröva ifall eleverna kan fÄ en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika mÄltidstillbehör som Àr baserade pÄ bönor under en tid.EnkÀter delades ut före och efter experimentet för att mÀta skillnader i attityd mot baljvÀxter bland skolungdomarna, med frÄgor om deras attityd till baljvÀxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljvÀxter. Studiens sammanstÀllda resultat pÄvisade en förbÀttrad attityd till baljvÀxter hos eleverna.

BorÄs - staden vid Viskan

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.

Pratshower och Liveness : - en studie i interaktion och skratt

Att skapa attraktiva program Àr en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behÄlla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sÀtt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt pÄverkar liveness som Àr TV-tittarnas kÀnsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kÀndisar som Àr orienterade mot humor och underhÄllning ("Hellenius hörna" och "Robins").

Turismutveckling i ett efterkrigsland : Marknadsföring av turismen i Bosnien-Hercegovina

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början pÄ 90-talet sin turismnÀring ödelagd. TurismnÀringen i landet har Ànnu inte ÄterhÀmtat sig trots att landet har en stor potential nÀr det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att Äteruppbygga turismnÀringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krÀvs det stora satsningar för att Äter vinna turisternas förtroende och för att sÀnda ut en positiv bild av landet dÄ turismen Àr en viktig inkomstkÀlla och kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla och fÄ igÄng ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar pÄ Àr hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bÀra sig Ät för att Äterskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att Äter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att pÄ bÀsta sÀtt Äteruppliva turismnÀringen?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att Äterskapa turismnÀringen i landet.

Det attraktiva yrket : En diskurspsykologisk studie om lÀkarens motiv till yrke samt konstruktion av lÀkarens identitet och yrkesroll

LÀkarutbildningen Àr en av de mest populÀra utbildningarna i Sverige och vÀgen till en fÀrdig lÀkarutbildning Àr lÄng. LÀkarens breda kunskap och möjlighet till att lÀka mÀnniskor har lÀnge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förÀndrats. Idag beskrivs lÀkaryrket genomgÄ en existentiell kris dÀr lÀkarens frihet begrÀnsats och dÀr arbetet fokuserar allt mer pÄ produktion. FörÀndring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av lÀkarens sociala status.

The war for talent : En undersökning av högteknologiska företags arbete med employer branding samt vilka attribut ingenjörsstuderande finner attraktiva hos framtida arbetsgivare inom högteknologi

Syftet med föreliggande undersökning Àr dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar Àven undersökningen till att fÄ kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen Àr dÀrför bÄde kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkÀter. Resultaten frÄn undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig frÄn konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssÀkra i ett tidigt stadie. De arbetar bÄde internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Skatt pÄ boende. En studie av de Àldre reglerna rörande den statliga fastighetsskatten pÄ boende och den nya kommunala fastighetsavgiften

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen Àr beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrÄgasÀttande och kritik. Fokus har frÀmst legat pÄ ökande taxeringsvÀrden till följd av att omrÄden blivit mer attraktiva och den pÄverkan detta har haft pÄ fastighetsskatten. Detta har sÀrskilt gÀllt kustomrÄden dÀr köp av fritidsbostÀder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat pÄ grund av den höjda prisnivÄn.

Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen?

SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Viktor Strandvik & Oskar ElfstrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012-05Syfte: Sinnesmarknadsföring Àr ett relativt nytt begrepp för mÄnga. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie Àr att:- Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring.- Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring Àr bland butikerna i GÀvles stadskÀrna.- Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring. Metod: I denna studie har vi anvÀnt oss av en deduktiv ansats dÀr vi utgÄtt frÄn teori för att sedan undersöka hur det ser ut pÄ marknaden. Den data vi har anvÀnt oss av Àr litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska kÀllor samt empiriskt material i form av svaren frÄn tvÄ stycken olika enkÀtundersökningar.

From Tyresta with love : ett förslag om att attrahera barn och unga i Tyresta nationalpark och naturreservat

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

HavsnivÄhöjningen : Strategier och konsekvenser

Idag bor ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie frÄn kusten, vilket innebÀr att en stor del av vÄr bebyggelse ligger inom riskomrÄde för havsvattennivÄhöjningen. Det Àr av stor vikt att samhÀllet angriper detta problem och tar det pÄ största allvar, bÄde pÄ nationell, regional och pÄ lokal nivÄ. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, sÄvÀl den befintliga som den framtida, samt vilka svÄrigheter och konflikter de kan stÀllas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, dÀr jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivÄhöjningen. Intervjuer med ansvariga pÄ stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, dÀr frÄgor stÀllts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar.

Vem Àger den strategiska planeringen? : Om relationen mellan medborgarna, kommunerna och regionen i Stockholms lÀn

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Lokaliseringsbeslut vid outsourcing av produktion

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Social hÄllbarhet och attraktionsfaktorer i en urban kontext. Fallstudie över Malmös nya stadsdel Hyllie

Do new, attractive neighborhoods meet the requirements of being socially sustainable? This essay is based on the potential conflicts between the pursuit of social sustainability, while the theory of the creative class influence city planning. Social sustainability is difficult to measure, but implies broadly that everyone should have equal rights and opportunities. A city or region that aims to attract a certain type of people by providing what they ask for, might pay less attention and spend less resources on the rest of the population. Socially sustainable - for whom? The new district Hyllie in southern Malmö stands in focus, and the paper seeks to identify how different operators in Malmö defines the concept of social sustainability, how it is implemented in the design of Hyllie, and if any potential conflicts may arise.Interviews with the following informants; representants from the Office for City Planning in Malmö, the nonprofit organization Sustainable Development SkĂ„ne, the Commission for a Socially Sustainable Malmö and the company Skanska Öresund have constituted the main methodology, among with reading and analyzing existing documents and policies relating to the development of Hyllie.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->