Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

The purpose of this paper is to find out if there are any simple solutions to attract an increased use of public transportation in a smaller town in Sweden. Simple solutions are measures that can be taken within the current budget, and which do not require large investments and extensive political decisions. In order to search for possible solutions I needed to find out which factors and attitudes that determine why people choose public transportation and peoples? traveling habit. I have made a survey study of satisfaction and attitudes among the consumers of a public transportation company in Växjö; Länstrafken Kronoberg.

Ovanpå-        nya bostäder på befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden.

Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Titel: Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stadProblem: Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris? Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.Resultat och Slutsats: Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Att Växjö är en stad där mycket är i förändring i kombination med att det räknas som min hemstad var två motiv till denna uppsats. Även om förändringarna sker i stort sett hela Växjö stad avgränsades denna studie till i och runt stadskärnan. Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod i form av två intervjuer, undersöka om och i så fall hur kommunen arbetar för att öka tillgängligheten för cykel- gång och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med två personer med stort inflytande över frågor rörande stadsplanering. Det genomförs också en observationsstudie.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.