SAMMANFATTNINGENUppsatsens titel:Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.Nivå:Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitetFörfattare:David Ek och Linus HultkrantzHandledare:Håkan BoterNyckelord:(UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, EventMarknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla MarknadsföringMixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing ChampionshipSyfte:(MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraftensamt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA.Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial ArtsTillvägagångssätt:Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studentervid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav enrepresentativ bild av befolkningen i Sverige.Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad iEmpiri:dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet,ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte.Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes iAnalys:Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper somfanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vartmålgruppen var belägen.Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.Slutsatser:var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var detden samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mestbenägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg attkampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsportvar underhållande.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Denna uppsats handlar om modeföretags online visual merchandising ur ett konsumentperspektiv. Vi har undersökt vad konsumenter anser vara viktiga aspekter ur perspektiven miljö, navigering och produktpresentation för att de ska finna en e-handelssida attraktiv. Tidigare forskning visar att för en kund ska genomföra ett lyckat köp på ett modeföretags e-handelssida krävs det att den virtuella miljön är väl utformad. Dock fann vi ett gap i tidigare forskningen där teorierna inte var prövade utifrån ett konsumentperspektiv. Målet var därför att skapa en modell, som tog hänsyn till konsumentens åsikter, och som modeföretagen kan ha användning för vid utformning av sin virtuella miljö.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

För att följa den generella trenden i samhället, det ökade intresset för trädgårdar, vill NCC utreda möjligheten att skapa trädgårdar till småhus som ger ett mervärde för kunden. Arbetet syftar till att undersöka bakgrunden till trädgårdar, dels ur ett historiskt perspektiv men även att studera tidigare undersökningar om hur svenskar idag och i framtiden vill använda sin trädgård. Målet är att som ett första steg av en produktutveckling ta fram ett beslutsstöd för utvärdering av olika alternativa produkter att använda som modulenhet. Processen illustreras genom att genomföra en analys för att därefter kunna ge en vägledning inför en framtida eventuell detaljutveckling av produkten.Information om olika processer inom industriellt byggande, trädgårdens historia samt svenskars önskemål om sin trädgård har studerats. Vidare har intervjuer och studiebesök genomförts.

Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta.

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehålla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en väl fungerande miljö för alla byggnadens användare såväl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare.?Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.? -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic FormsVår verklighet är uppbyggd av flera världar som överlappar varandra.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008).Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet.

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till.

Regleringsbrevet är ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gällande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka är fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. Lantmäteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen är beroende av avgifter för sina tjänster och produkter. Kunderna är av skilda slag, allmänheten, kommunala och statliga verksamheter, men också näringslivet. Endast 25 % av Lantmäteriets omsättning är anslagstilldelning från regeringen resterande del är intäkter från näringslivet.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.