Sök:

Sökresultat:

722 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 22 av 49

"Min lÀrare bemöter tjejer och killar pÄ samma sÀtt. Ja, alltsÄ... Bortsett frÄn att han inte hÀlsar likadant" : En kvalitativ forskningsstudie om elevers upplevelser av sÀrbehandling mellan pojkar och flickor i idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

En ny nyans av grönt : Stockholms grönstruktur i förÀndring

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

Centrumhandel - köpcentrum : En studie av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum

Grunden till denna uppsats Ă€r fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har TrollhĂ€ttans stad valts ut som undersökningsobjekt. I TrollhĂ€ttans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum stĂ€ndigt expanderar och lockar nya detaljister1 sĂ„ vĂ€l som konsumenter har TrollhĂ€ttans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte Ă€r att utifrĂ„n dimensioner som utvĂ€rderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jĂ€mförelse av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum. Denna jĂ€mförelse ska sedan syfta till att fasstĂ€lla vad som bidrar till att Överby köpcentrum Ă€r mer attraktivt Ă€n TrollhĂ€ttans centrum för att pĂ„ sĂ„ vis faststĂ€lla vad som bör Ă„tgĂ€rdas för att Ă„terigen skapa ett levande centrum i TrollhĂ€ttans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Kan man som kvinna attraheras av villkoren i en mansdominerad organisation? : En intervjustudie: fem kvinnor i ledande position om att verka och göra karriÀr i en tekniktung koncern

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strÀvan efter att fÄ en jÀmnare könsfördelning i organisationen i allmÀnhet men pÄ chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie Àr ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern strÀcker sig över stora delar av vÀrlden och bestÄr av totalt 17 affÀrsenheter.Syftet med uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrÄn sitt eget  perspektiv upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation, samt hur de ser pÄ organisationens förutsÀttningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in pÄ tvÄ till synes skilda forskningsfÀlt: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats Àmnar vi sÄledes dels bidra till den typen av forskning som uppmÀrksammar kvinnors förutsÀttningar i arbetslivet och Àven koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnÄ syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie dÀr data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska omrÄdets komplexitet genom att bÄde belysa aspekter gÀllande förhÄllanden i organisationens struktur samt individuella förhÄllningssÀtt. Vidare speglas komplexiteten genom att Àven visa pÄ de sociala relationernas betydelse bÄde inom och utanför organisationen.

Reklam och konsument: En studie om emotionell och etisk marknadsföring inom klÀd-varumÀrkes branschen

Med en stÀndig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion stÄr inte lÀngre i centrum dÄ den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre vÀrde i produkten och företagen mÄste strÀva efter att tillfredsstÀlla och beröra kundens emotioner för att framstÄ som attraktiv. Idag talas det dÀrför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att fÄ en förstÄelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk stÄndpunkt pÄverkar kunden.

Kustens bebyggelse - landskapets identiet

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Urbanitet i det gamla och nya Vilnius

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde. I examensarbetet presenteras en förtÀtningsstrategi som kan anvÀndas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter bÄde i Vilnius och internationellt.

En studie om stereotyper och fördomar i hÀnsyn till attraktivitet

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Skapa kundtillfredsstÀllelse genom kvalitetsattribut : En studie av mejeriförpackningar

Det första intrycket av en produkt Àr mycket viktigt, dÀrför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. NÀr det gÀller mejeriförpackningar Àr ofta innehÄllet det samma, oavsett om mjölken kommer frÄn Milko, Arla eller SkÄnemejerier Àr innehÄllet mjölk. Det Àr förpackningen som sÀrskiljer produkten frÄn olika varumÀrken genom att sÀtta sin identitet pÄ den. Vi ska dÀrför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse. Detta ska vi undersöka genom att anvÀnda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

Maktrelationer inom IT-utbildningar : Hur makt visas ur ett studentperspektiv

Uppsatsen Ă€mnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning Ă€r, hur den pĂ„verkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med bĂ„de systemvetare och datavetare för att se om det Ă€r nĂ„gon skillnad beroende pĂ„ hur teknisk deras utbildning Ă€r. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrĂ„n dem anvĂ€nder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstĂ„r utifrĂ„n deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lĂ€rarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande pĂ„ deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa Ă„sikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas kĂ€nslor inför att börja arbeta.

FrÄn vision till verklighet

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Förslag pÄ utformning av Tingsryds travbana för att skapa en attraktiv och publikvÀnlig yttre miljö

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->