Sök:

Sökresultat:

717 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 22 av 48

Kan man som kvinna attraheras av villkoren i en mansdominerad organisation? : En intervjustudie: fem kvinnor i ledande position om att verka och göra karriÀr i en tekniktung koncern

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strÀvan efter att fÄ en jÀmnare könsfördelning i organisationen i allmÀnhet men pÄ chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie Àr ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern strÀcker sig över stora delar av vÀrlden och bestÄr av totalt 17 affÀrsenheter.Syftet med uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrÄn sitt eget  perspektiv upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation, samt hur de ser pÄ organisationens förutsÀttningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in pÄ tvÄ till synes skilda forskningsfÀlt: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats Àmnar vi sÄledes dels bidra till den typen av forskning som uppmÀrksammar kvinnors förutsÀttningar i arbetslivet och Àven koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnÄ syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie dÀr data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska omrÄdets komplexitet genom att bÄde belysa aspekter gÀllande förhÄllanden i organisationens struktur samt individuella förhÄllningssÀtt. Vidare speglas komplexiteten genom att Àven visa pÄ de sociala relationernas betydelse bÄde inom och utanför organisationen.

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Reklam och konsument: En studie om emotionell och etisk marknadsföring inom klÀd-varumÀrkes branschen

Med en stÀndig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion stÄr inte lÀngre i centrum dÄ den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre vÀrde i produkten och företagen mÄste strÀva efter att tillfredsstÀlla och beröra kundens emotioner för att framstÄ som attraktiv. Idag talas det dÀrför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att fÄ en förstÄelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk stÄndpunkt pÄverkar kunden.

Kustens bebyggelse - landskapets identiet

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Urbanitet i det gamla och nya Vilnius

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde. I examensarbetet presenteras en förtÀtningsstrategi som kan anvÀndas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter bÄde i Vilnius och internationellt.

En studie om stereotyper och fördomar i hÀnsyn till attraktivitet

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Skapa kundtillfredsstÀllelse genom kvalitetsattribut : En studie av mejeriförpackningar

Det första intrycket av en produkt Àr mycket viktigt, dÀrför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. NÀr det gÀller mejeriförpackningar Àr ofta innehÄllet det samma, oavsett om mjölken kommer frÄn Milko, Arla eller SkÄnemejerier Àr innehÄllet mjölk. Det Àr förpackningen som sÀrskiljer produkten frÄn olika varumÀrken genom att sÀtta sin identitet pÄ den. Vi ska dÀrför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse. Detta ska vi undersöka genom att anvÀnda oss av teorin om attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

Maktrelationer inom IT-utbildningar : Hur makt visas ur ett studentperspektiv

Uppsatsen Ă€mnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning Ă€r, hur den pĂ„verkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med bĂ„de systemvetare och datavetare för att se om det Ă€r nĂ„gon skillnad beroende pĂ„ hur teknisk deras utbildning Ă€r. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrĂ„n dem anvĂ€nder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstĂ„r utifrĂ„n deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lĂ€rarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande pĂ„ deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa Ă„sikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas kĂ€nslor inför att börja arbeta.

FrÄn vision till verklighet

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Förslag pÄ utformning av Tingsryds travbana för att skapa en attraktiv och publikvÀnlig yttre miljö

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

HUR NÖJD ÄR DU I SJÄLVA VERKET? : En studie om skattehandlĂ€ggares upplevelse av arbetstillfredsstĂ€llelse i relation till deras syn pĂ„ myndigheten.

Skatteverket Àr en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter dÄ myndigheten pÄ nÄgot sÀtt berör alla individer i samhÀllet. Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för varför det finns en diskrepans i svaren frÄn Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gÀllande upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse, i relation till synen pÄ Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen pÄ att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgÄngspunkt i begreppet arbetstillfredsstÀllelse, som betraktas som attityder mÀnniskan kÀnner gentemot sitt arbete, och tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handlÀggare pÄ ett skattekontor i VÀstsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrÄn en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handlÀggarna gÀllande faktorer sÄsom löneutveckling, bristande karriÀrvÀgar samt upplevelsen av andra mÀnniskors uppfattning om handlÀggarens arbete och arbetsplats. .

Never heard about PĂ€rnu? - En fallstudie om post-kommunistisk profilering

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den sjÀlvbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att prÀglas av. Bristen pÄ insikt kÀnns pÄtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjÀnsteman inom PÀrnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan mÄste sÀttas i relation till de omstÀndigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt prÀglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förÀndrade efterfrÄgemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhÄllanden kan verka sjÀlvklara för ett vÀsteuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land dÀr marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de hÀr förutsÀttningarna nÄgot nytt.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Arbetsgivares instÀllning till nyexaminerade personalvetare.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->