Sök:

Sökresultat:

722 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 20 av 49

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Hur attraktiv kan en kommun bli? : ? En studie om hur Sundsvalls kommun upplever och kommunicerar sitt  arbetsgivarvarumÀrke

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda vĂ€rderingar, som bĂ„de dem och deras anstĂ€llda kan stĂ„ för. Detta Ă€r nĂ„got som pĂ„verkat organisationerna runt om i vĂ€rlden, de mĂ„ste lĂ€gga mer fokus pĂ„ att kommunicera dessa vĂ€rden enhetligt bĂ„de internt och externt för att framstĂ„ som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation Ă€r nĂ„got nyare i offentlig sektor, men har blivit ack sĂ„ viktigt under de senare Ă„ren. Kommuner erhĂ„ller mĂ„nga viktiga tjĂ€nster med stort vĂ€rde i samhĂ€llet vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstĂ„ som en eftertraktad arbetsgivare Ă€r dĂ€rför viktigt i mĂ„nga aspekter, bland annat för att kunna attrahera rĂ€tt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krĂ€vs av den offentliga sektorn för att kunna stĂ„ upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare som Ă€r ansvariga för personalfrĂ„gor pÄ Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvĂ€rlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumĂ€rke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke ochkĂ€rnvĂ€rden till potentiella arbetstagare? FrĂ„gestĂ€llningarna besvarades med hjĂ€lp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare pĂ„ Sundsvalls kommun.

N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Den lilla mÀnniskan i den stora organisationen : En undersökning om hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare ser pÄ organisationens varumÀrke

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumÀrke, samt vad de vill att det ska stÄ för i framtiden. Vi Àmnar Àven att utifrÄn undersökningens resultat ge förslag pÄ hur organisationen skulle kunna gÄ vidare i det fortsatta varumÀrkesarbetet.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagslÀget pÄ organisationens varumÀrke? UtifrÄn denna frÄga har ett antal delfrÄgestÀllningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar Àr SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en pÄverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stÄ för i framtiden.För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvantitativ metodansats anvÀnts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

UTSEENDETS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS FÖRSTA INTRYCK AV ANDRA PERSONER1

Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor tillskriver andra personer egenskaper baserat pÄ deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sÄdana tendenser eventuellt pÄverkades av kön och Älder. 90 mÀn och kvinnor i olika Äldrar deltog i en enkÀtstudie som gick ut pÄ att försökspersonen fick se tvÄ bilder pÄ en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara pÄ frÄgor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benÀgna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten pÄ att kvinnor i högre grad Àn mÀn tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper Àn oattraktiva personer.

Stadens offentliga rum: tomrum eller vardagsrum?

Det offentliga livet bidrar till en kÀnsla av samhörighet och delaktighet, utan att trÀnga sig pÄ. I staden kan du vara en anonym ÄskÄdare till mÀnsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som vÀggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pÄgÄr i det offentliga rummet Àr bÄde vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

Hur optimistiska Àr gymnasieelever till att etablera sig pÄ arbetsmarknaden?

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

LivsvÀrlden hos den yngre kvinnan med urininkontinens: En intervjustudie om det dagliga livet

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Detaljhandeln i Jönköping : konkurrens inom och mellan stÀder

Idag stÄr detaljhandeln för ungefÀr en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den Àr viktig för regioners attraktionskraft och invÄnarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förÀndringar Àn de flesta andra branscher. Mycket pÄ grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag stÄr för en fjÀrdedel av handelns omsÀttning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affÀrer och lÄnga öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, bÄde inifrÄn och utifrÄn staden.

Historier om den hÄrlösa betydelsen : Sex kvinnors upplevelser av borttagning av sitt kroppshÄr

Borttagning av kroppshÄr Àr ett utbrett fenomen bland kvinnor i vÀstvÀrlden men det riktas lite uppmÀrksamhet Ät detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshÄr bland kvinnor i Sverige.Den hÀr studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshÄr genom sina personliga hÄrborttagningshistorier. Studien bygger frÀmst pÄ en fenomenologisk ansats, men har Àven inslag av grundad teori. Den baseras pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i Äldrarna 27-41 Är. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; KroppsvÄrd; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Kustens bebyggelse : landskapets identiet

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Bostadsplanering i Stockholms stad - markpriser och rumslig fördelning av upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt.

Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..

Alliansen: Samarbete och maktkamp

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsÀtter att vara en attraktiv institution för stater, dÄ hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgÄtt ifrÄn min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende pÄ deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsÀtta verka inom institutionen. I studien anvÀnds realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla Àr medlemmar av Nato, men Àven den liberala institutionalismen avvÀnds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekrÀftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato frÀmst Àr en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolÀra stÀllning.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Personligt varumÀrke: En studie om hur studenter kan bli mer konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->