Sök:

Sökresultat:

717 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 20 av 48

UTSEENDETS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS FÖRSTA INTRYCK AV ANDRA PERSONER1

Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor tillskriver andra personer egenskaper baserat pÄ deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sÄdana tendenser eventuellt pÄverkades av kön och Älder. 90 mÀn och kvinnor i olika Äldrar deltog i en enkÀtstudie som gick ut pÄ att försökspersonen fick se tvÄ bilder pÄ en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara pÄ frÄgor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benÀgna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten pÄ att kvinnor i högre grad Àn mÀn tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper Àn oattraktiva personer.

Stadens offentliga rum: tomrum eller vardagsrum?

Det offentliga livet bidrar till en kÀnsla av samhörighet och delaktighet, utan att trÀnga sig pÄ. I staden kan du vara en anonym ÄskÄdare till mÀnsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som vÀggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pÄgÄr i det offentliga rummet Àr bÄde vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

Hur optimistiska Àr gymnasieelever till att etablera sig pÄ arbetsmarknaden?

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

LivsvÀrlden hos den yngre kvinnan med urininkontinens: En intervjustudie om det dagliga livet

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Detaljhandeln i Jönköping : konkurrens inom och mellan stÀder

Idag stÄr detaljhandeln för ungefÀr en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den Àr viktig för regioners attraktionskraft och invÄnarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förÀndringar Àn de flesta andra branscher. Mycket pÄ grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag stÄr för en fjÀrdedel av handelns omsÀttning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affÀrer och lÄnga öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, bÄde inifrÄn och utifrÄn staden.

Historier om den hÄrlösa betydelsen : Sex kvinnors upplevelser av borttagning av sitt kroppshÄr

Borttagning av kroppshÄr Àr ett utbrett fenomen bland kvinnor i vÀstvÀrlden men det riktas lite uppmÀrksamhet Ät detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshÄr bland kvinnor i Sverige.Den hÀr studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshÄr genom sina personliga hÄrborttagningshistorier. Studien bygger frÀmst pÄ en fenomenologisk ansats, men har Àven inslag av grundad teori. Den baseras pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i Äldrarna 27-41 Är. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; KroppsvÄrd; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Kustens bebyggelse : landskapets identiet

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Bostadsplanering i Stockholms stad - markpriser och rumslig fördelning av upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt.

Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..

Alliansen: Samarbete och maktkamp

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsÀtter att vara en attraktiv institution för stater, dÄ hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgÄtt ifrÄn min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende pÄ deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsÀtta verka inom institutionen. I studien anvÀnds realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla Àr medlemmar av Nato, men Àven den liberala institutionalismen avvÀnds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekrÀftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato frÀmst Àr en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolÀra stÀllning.

Personligt varumÀrke: En studie om hur studenter kan bli mer konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->