Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken.

Övertorneå kommun har under en längre tid övervägt att införskaffa en dokumentskanner för att effektivisera bygglovshanteringen. I dagsläget kopieras samtliga ritningar och konverteras till overheadmaterial. Dessa overheadbilder har inte den kvalitet som önskas och brister på såväl skalanpassning som upplösning av detaljrikedom. Miljö- och byggnadsförvaltningen önskar att utveckla, modernisera och förbättra kvaliteten på bygglovsritningarna så att dessa kan visas på exempelvis datorer, läsplattor och projektorer. Det finns mängder av skannrar och för att hitta en passande skanner måste en behovsbedömning göras och utifrån den hitta en skanner som uppfyller alla kriterier, såsom prestanda och pris.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete.Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.

Den här studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i Järfälla kommun för att underlätta och strukturera miljöarbetet inom kommunen. Frågorna som ställs är hur planens införande har förändrat arbetet i kommunen och om kommunen är på väg att uppnå de miljömål som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig på en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna Järfälla.Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med miljömålens ansvariga samt analys av kommundokumentation. Metoden som har använts är grundad teori som innebär att undersökningen inte utgår från redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrån resultatet.Resultatet visar att Järfälla kommun är på god väg att uppnå uppsatta miljömål och att miljöplanen har lett till positiva förändringar i miljöarbetet. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mål..

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta meddemokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunensarbete när den nya tekniken implementeras.

Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning väg och anläggning Luleå tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. Beställare av detta projekt är Tekniska kontoret Luleå kommun och syftet är att förbättra trafikmiljön och säkerheten i området. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i våra 4 olika lösningsförslag.