Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) så att den blir attraktivare för arbetspendling både på kort och längre sikt. Tanken är att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen då den utgör ett viktigt verktyg för att ge människor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bättre förutsättningar att ta ett arbete på annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen är idag allt för långa för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio åren genomgått omfattande förändringar i näringslivet, som inneburit att mer än 1200 arbetstillfällen försvunnit från ett fåtal stora tillverkningsindustrier. Det är därför angeläget att bromsa utflyttningen från kommunen.

I förarbetena till Konsumenttjänstlagen (1985:716) framförs att det är nödvändigt med lagstiftad reglering inom transporttjänster, däribland persontransporter. Det nämns även att att KtjL senare skulle kunna utökas till att gälla fler typer av tjänster än de i början avsedda. Lagstiftat konsumentskydd finns angående persontransporter i sjöfart, järnvägstrafik och luftfart samt paketresor. I dessa trafikslag samt i sjöfart har transportören ett lagstiftat ansvar gentemot passageraren vid förseningar, medan ett sådant ansvar saknas vid järnvägsbefordringar. Det saknas vidare i dagens läge lagstiftning som ger resenärer konsumentskydd vid vägtransporter.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) så att den blir attraktivare för arbetspendling både på kort och längre sikt. Tanken är att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen då den utgör ett viktigt verktyg för att ge människor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bättre förutsättningar att ta ett arbete på annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen är idag allt för långa för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio åren genomgått omfattande förändringar i näringslivet, som inneburit att mer än 1200 arbetstillfällen försvunnit från ett fåtal stora tillverkningsindustrier. Det är därför angeläget att bromsa utflyttningen från kommunen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm?s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city?s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport.The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Ekonomiska styrmedel används för att få fler människor att åka kollektivt och mindre bil. Införande av trängselskatt och förhöjda parkeringsavgifter är exempel på dessa styrmedel. Men vad skulle hända om styrmedlen får ett kraftigt genomslag och de flesta eller alla dagspendlare skulle vilja resa kollektivt? Det överordnade syftet med denna uppsats var att undersöka möjliga kapacitetsproblem vid en eventuell ökad kollektivtrafikanvändning bland dagspendlarna till Göteborg. Underordnat var att analysera problem och lösningar för en sådan ökning utifrån perspektivet hållbar transportförsörjning som använt i Proposition 2008/09:93.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.