Detta Àr en pilotundersökning vars syfte Àr att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssÀttning som lÀrare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lÀrare, utan lÀrarstudenter som inom kort ska bli lÀrare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka pÄ instÀllningen gentemot elever och pÄ lÀngre sikt kan komma att pÄverka betygsÀttningen av elever.LÀrarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar dÀr gymnasieelever presenterar sig sjÀlva. DÀrefter fick de besvara en enkÀt och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har Àven intervjuat tvÄ svensklÀrare och tvÄ gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvÀrlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lÀrarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lÀmpar sig för att dra nÄgra slutsatser.

Bakgrund: Patienter som Äterfinns inom den psykiatriska vÄrdkontexten och som lider av samtidig psykisk ohÀlsa och substansbrukssyndrom, eller dubbeldiagnos, riskerar att mötas av stigmatiserande förhÄllningssÀtt pÄ grund av okunskap och förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna studie var att, genom att intervjua patienter med dubbeldiagnos, belysa deras upplevelser av vÄrdares bemötande inom den psykiatriska vÄrden. Metod: För att fÄ en djupare förstÄelse av fenomenet bemötande anvÀndes en fenomenologisk-hermeneutisk metod efter inspiration av Lindseth och Norberg (2004). Tre forskningspersoner intervjuades om sina upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vÄrd. Resultat: I resultatet framtrÀdde fyra teman; att vara i underlÀge; att bli medveten om sitt sammanhang; att bli vÀl mottagen och att bli sedd som en person.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: PÄ senare Är har mÀn som vÄldtÀktsoffer fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen pÄ kvinnor. Det finns mÄnga olika myter och fördomar som tilldelas vÄldtÀktsoffer. Ett offer för vÄldtÀkt drabbas av bÄde fysiska och psykiska men. VÄrdpersonal mÄste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vÄrd till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/förestÀllningar gentemot mÀn respektive kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt.

Förnamn kan skapa starka kÀnslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen Àr Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda pÄ vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det Àr nÄgon skillnad i attitydertill namnen mellan den Àldre och den yngre generationen. Jag vill ocksÄta reda pÄ vad respondenterna anser Àr orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltsÄ hur de tycker att namnet lÄter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte Àr stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanÄldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter frÄn tidigare namnbÀrare.Denna studie kan ses som ett försök att fÄ grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angÄende attityder till olika namn..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvÄrdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvÄrd. Bakgrund: AllmÀnheten har Àn idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vÄrd. Att vÄrda personer med psykos skiljer sig frÄn arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: OmvÄrdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsÀgbart vilket krÀvde stÀndig beredskap och mycket tÄlamod.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via hÀnder. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvÄrdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förvÀntade. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa lÀkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar frÄn Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frÄgestÀllning. Resultatet i den hÀr uppsatsen visar att bÄde lÀkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men dÀr lÀkare och sjuksköterskor jÀmförs har sjuksköterskor bÀttre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder Àr tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvÀttningsmaterial.

BakgrundBeroendesjukdomar Àr inom den somatiska vÄrden ett frÀmmande omrÄde, trots att beroende Àr en stor folkhÀlsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom krÀver en komplex behandling och omvÄrdnad och kunskap Àr grundlÀggande för att kunna erbjuda adekvat vÄrd. Kunskap om sjukdomen Àr ocksÄ viktig för att kunna ge ett gott bemötande prÀglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus pÄ alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden, samt identifiera faktorer som pÄverkar attityderna.MetodMetoden som anvÀndes var en litteraturöversikt dÀr totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanstÀlldes i ett resultat.ResultatVÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom Àr i mÄnga fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter Àr ofta korta och uppgiftsorienterade dÀr personcentrerad vÄrd och kommunikation uteblir.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

Studien Àr en utvÀrdering av behandling som utförts pÄ en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, dÀr patientgruppen utgörs av kvinnor och mÀn med erfarenhet av sexuella övergrepp. VÄld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhÀlsoproblem av VÀsterbottens lÀns landsting och utvÀrdering av behandling för den hÀr gruppen Àr viktig att göra som ett led i folkhÀlsoarbetet, men ocksÄ för att undersöka om det Àr möjligt att bedriva tidsbegrÀnsade behandlingar med bibehÄllen vÄrdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras pÄ ett patientmaterial bestÄende av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under Ären 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 Ärs Älder, 43 % i förskoleÄldern. Drygt hÀlften av patienterna uppger övergrepp frÄn flera förövare. Mer Àn 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianÄldern för gruppen Àr endast 29 Är.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder till lÀsning av skönlitteratur. Vi vill med vÄra frÄgestÀllningar ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna lÀser samt vad de anser att de fÄr ut av sin lÀsning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnÄ studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sÀllan uppger har lÀsning som ett prioriterat intresse.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Inom vÄrden kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas pÄfrestande och vÀcka starka kÀnslor hos sjuksköterskan. Det kan Àven finnas en rÀdsla och en osÀkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom tvÄ kategorier, den fördömande attityden samt den tillÄtande attityden.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.