I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Syftet med uppsatsen Àr att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt pÄ skolklimat och lÀrmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. DÀr klargörs Àven vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lÀrmiljö. Uppsatsstudien bygger pÄ kvalitativ intervju. De attityder som funnits Àr följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gÀnggrupperingar, skitprat och trakasserier.

Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en del av vÄrt samhÀlle och en del av den somatiska vÄrden. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det hÀnder att patienter med psykisk ohÀlsa blir annorlunda bemötta och Àven riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohÀlsa Àr ett universellt problem. Alla som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Studiens övergripande syfte var att undersöka nÄgra chefers attityder till en personalsatsning Àmnad för att uppnÄ bÀttre arbetsklimat och hÀlsa i en organisation, vidare var syftet att med utgÄngspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna fÄ ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrÄn, dÀr behandlas begreppen fritid, gemenskap, hÀlsofrÀmjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien Àr en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anlÀggning dÀr kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn pÄ personalsatsningen och dess verksamhet Àr positiv, dock skiljer sig deras syn pÄ och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter Ät. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande omrÄden: perspektiv pÄ personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Denna studie har, utifrÄn den hermeneutiska traditionen, utförts pÄ en psykiatrisk verksamhet i syfte att nÄ en förstÄelse för vad det pÄ mikronivÄ kan innebÀra att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förstÄelsen av fÀltet. Detta uppmÀrksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anstÀllda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anstÀllda kan pÄverkas av de starka emotioner som rÄder. Den kÀnslomÀssiga karaktÀren kan medföra ett behov för den anstÀllde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebÀra.

Det nationella provet Àr obligatoriskt för alla i Är 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkÀtundersökning syftar till att studera vilka attityder och förestÀllningar som lÀrare och elever i Är 9 kan ha gÀllande det nationella provet i svenska. Det undersöks Àven om provet pÄverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i sÄ fall hur. Undersökningen Àr utförd pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de pÄpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Bakgrund:Omkring 30 miljoner mÀnniskor har genom Ären dött pÄ grund av HIV/AIDS. Det Àr idag en pandemi dÀr Afrika Àr vÀrst drabbat. HIV/AIDS stÀller stora krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden och studier pekar pÄ att negativa attityder Àr vanligt inom hÀlso- och vÄrden gentemot patienter som Àr bÀrare av HIV/AIDS.Syfte: Att beskriva attityder hos vÄrdpersonal inför att vÄrda patienter som Àr bÀrare av HIV/AIDS.Metod:Arbetet Àr utformat som en litteraturöversikt dÀr problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat pÄ vÄrt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.Resultat:Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vÄrdpersonals attityder inför att vÄrda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hÀlso- och sjukvÄrden finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angÄende sjukdomen.

Several studies show that the clinical reality in psychiatric care does not correspond to the demand of consumer participation from a variety of policy documents that has been produced recently. Studies also show that there is a lot to do in improving, patients with sever mental illness, becoming more involved in their own care. The nurse has a central role in this work. The Norwegian nursing theorist Jan-Ka?re Hummelvolls holistic, existentialistic model for psychiatric nursing were used as theoretical ground.The aim of this study was to examine how nurses in psychiatric outpatient units, caring for patients with psychotic disorders, experiences consumer participation.Qualitative phenomenological method was used.

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrÀmt mÀnniskor i allatider, de som lidit av psykisk ohÀlsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhÀllet. Det har varit svÄrt att definiera psykisk ohÀlsa dÄ begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka mÀnniskor pÄverkade omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: MÀnniskor lÀrde sig tidigt att kategorisera mÀnniskor in i stereotyper, avvilka man förvÀntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan ocksÄ genom sociala faktoreroch vÀrderingar skapade av samhÀllet. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvÀrld.Forskningen visade att för att pÄverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten Àn med teoretiska studier.Alla studier visade samstÀmmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan pÄomvÄrdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna pÄverka dem.

Bakgrund: Ledarskapet för omvÄrdnaden Àr ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden och dÀrmed en del av det dagliga arbetet. DÀrför Àr ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att sÀkerstÀlla bÀsta möjliga omvÄrdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men ocksÄ spÀnnande.Syfte: Syftet med följande studie Àr att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser pÄ sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvÄrdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor frÄn tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frÄgor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till Àmnet idrott och hÀlsa och dess innehÄll. Undersökningen genomfördes bland elever i Ärskurs nio genom en enkÀtundersökning dÀr elevernas attityd Àmnet samt deras syn pÄ innehÄllet pÄ idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar pÄ en överlag positiv syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa bland eleverna men ocksÄ pÄ vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till bÄde Àmnet och innehÄllet pÄ lektinerna..

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera revisionsbyrÄer, lÀrosÀtets respektive studenters attityder till ekonomutbildningen samt ange tÀnkbara förslag till förbÀttringar.Vi har genomfört fallstudier pÄ revisionsbyrÄer, lÀrosÀtet och studenter. Med denna fördelning av respondenter har vÄr uppgift varit att undersöka respektive attityder till ekonomutbildningen. DÀrmed har vi studerat ett fenomen för vilken den kvalitativa metoden ger empirisk nÀrhet och Àr ett verktyg för djupare förstÄelse. Dessa förutsÀttningar stÀmmer vÀl överens med Glaser & Strauss metod ?Grundad Teori?.Med utgÄngspunkt i olika vetenskapliga artiklar har vi kommit fram till respektive respondents attityd till ekonomutbildningen.Den empiriska bidraget i uppsatsen bestÄr av primÀrdata frÄn de intervjuer som genomförts med revisionsbyrÄer, lÀrosÀtet och studenter samt övriga nyckelpersoner med koppling till ekonomutbildningen.

Tidigare forskning har visat pÄ ett samband mellan att bli förÀlder och en förÀndring i attityderna till jÀmstÀlldhet. Tidigare forskning har Àven pÄvisat ett samband mellan övergÄngen till förÀldraskap och en förÀndring till mer traditionella attityder gentemot jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förÀlder och förÀndringar i individens jÀmstÀlldhetsattityder dÀr tid i förÀldraledighet kan vara en pÄverkande faktor och att en eventuell attitydförÀndring kan förvÀntas skilja sig mÀrkbart Ät mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjÀra regressionsanalyser. Det har Àven utförts tvÄ logistiska analyser för att verifiera resultaten i de tvÄ mer centrala linjÀra analyserna.

Bakgrund: Tobaksrökning Àr den viktigaste enskilda bidragande dödorsaken och stod dÀrmed för en tiondel av alla dödsfall i Sverige under perioden 2010-2012. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje Är och flickor Àr rökare i större utstrÀckning Àn pojkar.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva ungdomars attityder till och erfarenheter av rökning, i Äldern 10-19ÄrMetod: En litteraturstudie anvÀndes som metod vilket Àr en studie dÀr vetenskapligt material granskas och analyseras frÄn tidigare genomförda studier. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och begrÀnsades till publikations Är 2003-2014. Tio stycken artiklar anvÀndes och mÄlgruppen var ungdomar mellan 10-19 Är.Resultat: det huvudsakliga resultatet presenterades i fyra temaomrÄden, könsskillnader, den sociala omgivningens betydelse, ungdomars attityder till rökning och uppfattningar om risker och fördelar med att röka. Ungdomars relation till rökning pÄverkades av den sociala omgivningen och Àven familjen och vÀnner hade stark pÄverkan pÄ ungdomars rökvanor,Slutsatts: Det Àr viktigt att vara medveten om ungdomars erfarenheter och attityder till rökning.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angÄende de riktlinjer som bör efterföljas för Àgg- och spermiedonation. Syftet var Àven att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive mÀn och donatorer till huruvida barnet har rÀtt att fÄ kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkÀter som berörde de tidigare beskrivna omrÄdena. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden att ta stÀllning till som ?instÀmmer? eller ?instÀmmer inte?.