Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Syftet med denna uppsats var att göra en jämförelse mellan studenter som läser det första respektive det sista året på socialpsykologiskt program på högskolan i Skövde ideras attityder mot hemlösa och tro på att världen är rättvis. Ett ytterligare syfte var att ta reda på om det fanns ett samband mellan attityder mot hemlösa och tro på att världen är rättvis. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen var perspektivet socialkognition, med relevanta begrepp som attityder, stereotyper och fördomar samt Lerner´s teori (1980) om tron på en rättvis värld. Metoden som användes var kvantitativ och utfördes genom två enkäter; Attitudes Toward Homelessness Inventory (Kingree & Daves, 1997) och The Global Belief in a Just World Scale (Lipkus, 1991). Den statistiska bearbetningen skedde med hjälp av statistikdataverktyget PASW Statistics 17.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Fetman hos befolkningen ökar i världen, vilket påverkar hälsa och livskvalitet, detta ställer höga krav på vården. Sjuksköterskan har som profession stor betydelse för att kunna påverka människors hälsa. Ett yrkesmässigt förhållningsätt för sjuksköterskan inbegriper en god attityd till varje unik patient. Sjuksköterskan bör reflektera över egna värderingar och attityder till fetma, då det påverkar omvårdnadens kvalitet.  Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till vuxna patienter med fetma. Metoden som användes var en litteraturstudie, uppbyggd på elva vetenskapliga artiklar.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet.

Denna uppsats syftar till att undersöka och beskriva hur personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning upplever och förhåller sig till bältesläggning. Jag har även valt att fokusera på hur personalen upplever och förhåller sig till bältesläggning av patientgruppen unga kvinnor med personlighetsstörning och självskadebeteende. För att få svar på mina frågor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning. Jag har sedan analyserat min empiri utifrån ett maktperspektiv, då detta synsätt ger en intressant vinkel på de olika dilemman och svårigheter som personal möter i samband med tvångsåtgärder. Jag har tagit del av tidigare forskning för att få kunskap om ämnet men även för att fördjupa min analys.

Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ?Att skapa en allians ?och  ?Att  arbeta  målinriktat?.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ?timing?  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism..