The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos hos barn. Ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utsträckning än andra barn. Detta innebär att de oftare kommer i kontakt med sjukvården. Eftersom ADHD är ett dolt handikapp får de inte alltid anpassad information och rätt bemötande från sjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie är att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Föräldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krävs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

AbstractWe have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Abstract: The purpose of the study was to analyze the experience of being a woman diagnosed with ADHD as an adult. Another aim was to analyze how the women think itwould have influenced them, if they had been diagnosed during childhood.In the study, with a qualitatively approach, three women diagnosed with ADHD were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis.The result shows that the women perceived affirmation when they received their diagnosis but they also pointed out that they had wished to receive the diagnose during childhood to avoid unnecessary suffering.The conclusion of the study was that it is essential to, as early as possible, follow up deviances in children and adolescents. Therefore, there is a need for more knowledge of how symptoms of ADHD in girls present itself.It is reasonable to believe that if healthcare and school have increased knowledge of symptoms of ADHD in girls, then these girls would be diagnosed at an earlier time.Keywords:ADHD,women,girls,treatment,self?esteem.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD.Frågeställningar:Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel?Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD? MetodStudien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna.Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfullutbildningIntresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratarom att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltidFör att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat läggeroerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem.Som exempel kan nämnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktionergärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan,hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan..

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents? perspective.Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child?s difficulties, starting school, the school?s pedagogy, homework, action plans, participation and the future.Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents? stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier.

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European Union´s status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty.The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists.The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights..

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning.